konstnären: »N. ägde obestridligen snille, åtminstone mycken kvickhet men hann ej utbilda sig. I hans forsscener tyckes Everdingen hafva föresväfvat honom; hans oljetaflor, hvilka äro skäligen få, vittna om en ännu mycket outvecklad förmåga i färgens behandling. Hans teckningar, t. ex. de öfver ett af fru Lenngreris stycken, visa som vi tro, bättre hvad han var, eller rättare kunnat blifva» (N. Arfwidsson: Frey 1841). Hans efterlämnade Handteckningar finnas till större delen utgifna i facsimile dels i 3 häften, dels i Boyes »Magazin.» Nordqvist, Johan Conrad, musiker, orkesterdirigent. Född d. 11 april 1840 i Vänersborg. Föräldrar: hautboisten Olof Nordqvist och Carolina Lindqvist. Endast åtta år gammal antagen till elev vid Västgöta-Dals regementes musikkår, åtföljde N., regementets kommendering till Fyen under dansk-tyska kriget 1848. Året därpå godkändes han som »spel i nummer». I denna egenskap kvarstod han blott till 1855, då han »i anseende till ovanlig skicklighet» erhöll hautboists namn, heder och värdighet. Elev följande år vid Musikaliska akademien, fick han anställning som förste violinist i Ladugårdslandsteaterns orkester. 1859 blef han altviolist i hofkapellet och 1862 musikanförare vid K. teaterns ballett. I den examen, han 1866 aflade vid akademien såsom organist, musikdirektör och musiklärare vid högre läroverk erhöll han ej mindre än 66 betyg, det högsta antal, som i examen vid akademien dittills utdelats. Han blef nu musikdirektör vid Jönköpings regemente, sedermera äfven vid Marinregementet. Sin rika begåfning och mångsidiga musikaliska bildning hade han här tillfälle ådagalägga och kunde icke undgå att väcka sina elevers förvåning, då han, såsom ibland hände, tog instrumentet från deras mun och själf blåste för dem. Synnerlig förtjänst inlade N. genom att på ett utmärkt sätt ombilda musikkåren vid förstnämnda regemente. Under ett 1867--68 med statsunderstöd företaget besök i utlandet uppehöll han sig i Dresden och Berlin, och hade i förstnämnda stad tillfälle att uppvisa sina kompositioner för Julius Rietz, den bl. a. för sin skarpa kritiska förmåga kände föreståndaren för konservatoriet därstädes. N. blef 1870 ledamot af Musikaliska akademien, 1875 organist i Storkyrkan, 1876 kormästare vid k. lyriska scenen, 1879 andre samt 1885 förste kapellmästare och hofkapellmästare samt öfvertog följande år ledningen af Musikföreningen. 1888 öfvertog han genom kontrakt med regeringen Operans bildning, men i följd af ogynnsamma omständigheter råkade Operan efter hand i särdeles brydsam ställning, hvarför N. 1892 lämnade denna sin befattning. Samtidigt utnämndes han till första hofkapellmästare. Redan 1889 hade han lämnat dirigentskapet vid Musikföreningen. N. var 1894--97 ledamot af den kommitté, som hade att utarbeta musik till svenska mässan. Han hade föröfrigt varit musiklärare vid Nya elementarskolan och Gymnasium 1868--74 samt harmonilärare vid Konservatoriet 1870--72 äfvensom 1880. N. har äfven gjort sig fördelaktigt känd såsom exekverande musiker. I synnerhet har han på konserter uppträdt i stråkkvartetter, där han helst skött altviolpartiet. Såsom kompositör har han utvecklat icke ringa verksamhet. Så har han dels komponerat, dels instrumenterat baletten i Skottland äfvensom flere stycken eller inlägg såväl för baletter som operor. Vidare äro af honom utgifna pianokompositioner samt visor med text ur »Finska toner». Bland åtskilliga själfständiga orkestersaker af honom är i främsta rummet att nämna den allmänt beundrade, djupt anslående Sorgmarschen vid Carl XV begrafning. Gift 1862 med Betty Ekberg. Nordstedt, Carl Fredrik Otto, botanist. Född i Jönköping den 20 jan. 1838. Föräldrar: fältläkaren Carl Peter Ulrik Nordstedt och friherrinnan Beata Sofia Palmstierna. Efter att 1856 hafva aflagt studentexamen i Lund, ägnade N. sig till en början åt studier för läkarebanan. Hans håg för botaniska forskningar var emellertid så stark, att dessa snart kommo att helt upptaga honom, och dennas riktning är i väsentlig grad att tillskrifva algologen J. G. Agardhs inflytande. Att börja med gjorde han till föremål för inträngande studier den äfven i systematiskt hänseende ofullständigt kända algordningen Characeæ, hvaraf frukten blef en serie publikationer hvarjämte han tillsammans med L. J. Wahlstedt utgaf Characeæ Scandinaviæ exsiccata, 3 fasci. 1871--74. Sedermera utsträckte han sina specialstudier till i det närmaste alla afdelningar af sötvattensalgerna, så att han i fråga om deras kännedom kan sägas intaga ett af de främsta rummen. Särskildt beträffande desmidiaceerna är han obestridligen den förnämsta nu lefvande auktoriteten. Frukterna af sina omfattande botaniska forskningar har han framlagt i bl. a. det med understöd af Vet.-akad. 1896 utgifna arbetet Index desmidicearum och det i förening med V. B. Wittrock och N. G. Lagerheim utarbetade verket Algæ aquæ dulcis exsiccata, præcipue scandinavicæ, adjectes algis marinis chlorophyllaceis et phycochromæis hvaraf 1877--96 utkommit 29 fasciklar. Sedan 1871 har N. utgifvit och förlagt »Botaniska notiser» och genom denna publikation utöfvat stort inflytande på de botaniska studierna i vårt land. N. är sedan 1880 konservator vid botaniska institutionen vid Lunds universitet, där han 1881 kreerades till filosofie hedersdoktor, sedan 1871 ledamot af Fysiograf. sällskapet i Lund och sedan 1887 af Vet-akademien. Nordström, Johan Jakob, rättslärd, universitslärare, politiker. Född i Åbo d. 20 dec. 1802. Föräldrar: svarfvaren Matts Nordström och Katarina Holmberg. N. blef student i Åbo 1818 och erhöll lagerkransen vid promotionen därstädes 1823. Två år senare anställd såsom amanuens vid