särskildt kammarverk eller statskontor för Amiralitetskollegium, ordnade Amiralitets-krigsmanskassan, så att denna, som, då O. öfvertog den, var nästan förstörd, vid hans afgång hade ett fruktbart kapital af 400,000 daler s. mt, uppgjorde den intrasslade likvidationen af flera millioner mellan kronan och åtskilliga föregifna fordringsägare samt besörjde flera regementens öfverförande till Pommern m. m. Gift 1682 med Barbara Schaeij. 2. Otter, Salomon von, ämbetsman, politiker. Född i Karlskrona d. 1 maj 1693; den föregåendes son. Efter att genom sex års studier vid universitetet i Uppsala ha beredt sig för ämbetsmannabanan, inskrefs O. 1714 såsom e. o. kanslist i Kanslikollegium samt fick kort därefter åtfölja hessiska generallöjtnanten Rank till Tyskland. Här stannade han någon tid i Stralsund, hvilken stad då som häftigast belägrades, och brukades af konungen i flera förtroendevärf. Vid sin hemkomst upptogs han af Görtz 1716 i den s. k. upphandlingskommissionen men entledigades åter efter Görtz' fall och satte då i verket sin länge närda önskan att företaga en resa till utlandet. Han begaf sig därför 1719 öfver till Hamburg, uppehöll sig under tre år dels i Tyskland, dels i Frankrike och återkom 1722, då han återtog sin tjänst i kansliet. Åren 1723--30 tjänstgjorde han såsom legationssekreterare i Haag under den skicklige diplomaten Joakim Preis men begärde och erhöll sistnämnda år tillåtelse att återvända till Sverige och deltog med värme i 1731 års riksdagsförhandlingar samt utsågs med stor röstpluralitet till riddarhus-sekreterare, blef 1741 kansliråd och 1744 riddarhus-direktör. Vid 1742--43 års riksdag hade O. som var moderat Mössa, plats i sekreta utskottet, där han spelade en ganska betydande roll. Död i Stockholm d. 14 okt. 1745. »Var till sitt uppförande ganska stilla, men ägde en stor sinnets kvickhet. Fåordig, dock mogen och klyftig uti sitt tal. Ärlig mot sina vänner och välmenande mot alla. Hans umgänge söktes af dem, som älska lärdom och förstånd. Uti de prydliga studierna innehade han en vidlyftig läsning och talade fransyska som en infödd.» Kort efter Vetenskapsakademiens stiftelse 1739 kallad till hennes ledamot, ökade han dess fond med en betydlig penningsumma och lade därigenom grunden till de årligen hållna offentliga föreläsningar, hvilka efter hans svärfader Seb. Tham, fått namn af de Thamiska. Gift 1730 med Johanna Kristina Tham. 3. Otter, Sebastian von, militär, konspiratör. Född d. 11 jan. 1737; den föreg. brorson. Föräldrar: generalmajoren, frih. Carl von Otter och Katarina Tham. Redan vid femton års ålder blef O. förare vid sin faders regemente (Skaraborgs), där han 1753 avancerade till fänrik, 1759 till löjtnant, 1766 till kapten och 1774 till major. 1780 förflyttades han som Öfverstelöjtnant vid Helsinge regemente och 1782 som öfverste till Björneborgs regemente. Vid finska krigets utbrott 1788 tillhörde O. de missnöjda officerarna och gjorde vid Husula Gustaf III personligen föreställningar för att hindra arméns marsch mot Fredrikshamn. Han förmådde ock general Armfelt att sända en beskickning till kejsarinnan Katarina och var synnerligen verksam att inom sitt regemente samla underskrifter för den af honom själf beseglade Anjalaförbundstraktaten. Sedan hären mot slutet af året dragit i vinterkvarter, fängslades O. i början af 1789 och sändes till Stockholm för rannsakning, hvilken 1790 slöt med, att han dömdes mista lif, ära och gods. O. blef emellertid på afrättsplatsen benådad och erhöll tillåtelse att under lindrig bevakning vistas hos släktingar i Växjö. Följande år erhöll han fullständig frihet att välja sin vistelseort och afled han d. 14 mars 1805 å Sannum i Västergötland. O. skildras som en hederlig och välmenande men svag och lättledd man, den där därför lätt behärskades af kraftigare viljor. Gift 1764 med Maria Margareta Hierta. 4. Otter, Carl von, militär. Född d. 13 aug. 1766; den föreg. son. Liksom fadern valde O. den militära banan och var redan vid tretton års ålder sekundlöjtnant vid Skaraborgs regemente. 1783 transporterades han som fänrik till Tavastehus regemente och blef följande år löjtnant vid Österbottens. Tjänstgörande som stabsadjutant hos olika generaler, deltog O. under 1788--90 års krig i drabbningarna vid Aborrfors, Högfors, Verelä m. fl. Under dess lopp befordrades han 1789 till kapten vid Österbottens regemente, där han 1799 blef major. Under 1808--09 års krig utmärkte sig O. vid flera tillfällen, bl. a: i drabbningen vid Nummijärvi d. 28 aug., då han efter tre timmars förbittrad strid tillbakaslog ryssarnas anfall. Han utnämndes under 1808 till öfverste i armén och blef sedermera efter hvartannat öfverstlöjtnant vid Älfsborgs och Skaraborgs regementen. Död å sitt boställe, Munstorp, i Västergötland d. 20 okt. 1813. Gift 1800 med Katarina Charlotta Krook. 5. Otter, Gustaf von, militär. Född d. 1 maj 1775; den föreg. broder. Fadern bestämde tidigt sin son för den militära banan och förskaffade honom 1782 en fänriksfullmakt vid Björneborgs regemente. Den unge O. avancerade sedan i tur, så att han vid utbrottet af 1808 års krig var sekundmajor vid Adlercreutzska regementet. Med detta deltog han i de flesta under fälttåget förefallande drabbningarna och utmärkte sig för stor tapperhet. Af en händelse befann han sig den 13 mars 1809 i Stockholm och var en af dem, som medföljde general Adlercreutz på slottet, hvarigenom han kan sägas i sin mån hafva medverkat till samma års märkvärdiga statshvälfning. Kort därefter (1809) utnämndes han till öfverste i armén och öfverstlöjtnant vid Västmanlands regemente, blef 1812 kabinettskammarherre samt två år senare generalmajor och chef för andra brigaden. Död i Stockholm d. 19 mars 1820. Ogift.