Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Palmfelt, August Fredrik - Palmqvist - 1. Palmqvist, Erik - 2. Palmqvist, Magnus - 3. Palmqvist, Fredrik - 4. Palmqvist, Magnus Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gift 1798 med friherrinnan Wilhelmina Albertina
von Willebrand.
Palmqvist. Ätten härstammar från Erik Gustafsson,
som under förra hälften af 1600-talet
var arrendator af kronans inkomster i Marks
och Kinds härad i Västergötland. Tvenne hans
söner blefvo adlade, den ena med namnet Palmqvist
och den andra under namn af Gyllenberg.
Presidenten Magnus P. (se P. 2) erhöll 1712
friherrlig värdighet.
1. Palmqvist, Erik, militär, tecknare. Född
i början af 1650-talet. Föräldrar: kammarrådet
Gustaf Berg, adlad Palmqvist, och
Margareta Eriksdotter.
P. gjorde sig bemärkt
vid Rigas befästande och beordrades
1673, då han var kapten vid fortifikationen,
att som ett slags militärattaché åtfölja den
beskickning, som under grefve G. Oxenstiernas
ledning i aug. affärdades till Moskva. I Ryssland
skaffade P. sig på olika sätt, hemligen och
genom mutor, kunskap om åtskilliga militäriskt
viktiga platser och annat samt aftecknade dem.
Efter hemkomsten i juni 1674 öfverlämnade
han till konungen 28 blad med bilder och kartor
i stor folio, somliga utförda i sepia, andra i vattenfärger,
ett i kulturhistoriskt afseende intressant
arbete, som nu förvaras i riksarkivet. 1675 blef
P. generalkvartermästarelöjtnant och afled i Kristianstad
s. å.
Ogift.
2. Palmqvist, Magnus, krigare. Född i Stockholm
den 28 augusti 1660; den föreg. broder.
Sedan P. genom grundliga studier, isynnerhet i de
matematiska vetenskaperna, beredt sig för inträde
i rikets tjänst, ingick han 1678 såsom simpel
soldat vid Lifgardet, blef 1681 fänrik och
fem år senare löjtnant vid samma kår. 1689
sökte och erhöll han Carl XI:s tillstånd att
företaga en utländsk resa för att fullkomna
sig i militärvetenskapen. P. blef efter sin
hemkomst 1691 kapten vid Lifgardet men
begaf sig 1692 åter utomlands och deltog med
franska armén i en mängd fältslag och belägringar
i Nederländerna. Rik på kunskaper och
erfarenhet, återkom han 1695 till Sverige, utnämndes
1696 till major vid Lifgardet och befordrades
1698 till öfverste för ett värfvadt regemente
i Wismar samt till kommendant i samma
stad. 1705 förordnades han till generalkvartermästare
och direktör för fortifikationen och företog
följande året en resa till Östersjöprovinserna
för att sätta Viborgs fästning i stånd och visitera
fästningarna i Estland och Livland. Tillkallad
af Stenbock vid danska infallet i Skåne,
kommenderade han vänstra flygeln i slaget vid
Helsingborg och befordrades för sin tapperhet
s. å. 1710 till generalmajor. 1712 upphöjd till
friherre, utnämndes han 1719 till generallöjtnant,
blef s. å. landshöfding i Västernorrland, insattes
1727 till president i Bergskollegium och afled i
Stockholm den 27 juli 1729.
Gift 1705 med friherrinnan Ulrika Eleonora Stuart.
3. Palmqvist, Fredrik, matematiker. Född
d. 28 juli 1720; den föregåendes son.
Redan som yngling känd för sina ovanliga kunskaper,
blef P. 1736 student i Uppsala och ingick därefter
som volontär vid fortifikationen. Men 1739
träffades han af en lamhet, som för hans öfriga
lif band honom vid sängen. Han ägnade sig då åt
matematiska studier och vann inom kort genom
sina utgifna skrifter rykte såsom framstående vetenskapsman.
Af hans matematiska arbeten äro
följande de viktigaste: Afhandling om kroppars
fasthet och styrka 1744, Inledning til Algebra
1745–49, Tillämpning af arithmetiken, geometrien
och plana trigonometrien uti det allmänna
lefvernet 1750, Undervisning i räknekonsten
1750, Coniske sectionerne, kårteligen beskrifne
1752, Grunderne til mechaniken 1756, hvarjämte
han efterlämnat flere mindre arbeten, åtskilliga
öfversättningar, samt handskrifter i geometri,
hydrostatik, fysik o. s. v. Somliga af de af
P. skrifna läroböckerna voro de första i sitt
slag på svenskt språk. Med en liten pension
af konungen och ständerna framlefde han sitt
ensliga, men gagnrika lif först i Stockholm,
sedan i Östergötland och till slut på Ebbesjö i
Skåne, där han afled d. 18 juli 1771.
Af Vetenskaps-akad. kallades han till ledamot 1745,
hvarjämte han af konungen fick titel af major
vid fortifikationen.
Gift 1758 med Maria Ulrika Ridderborg.
4. Palmqvist, Magnus Daniel, amiral. Född
d. 6 jan. 1760; den föregåendes
son.
Från yngre åren ämnad
för sjöyrket, inskrefs han 1775
vid amiralitetskadettkåren i Karlskrona
och erhöll, sedan han bevistat
trenne sjöexpeditioner,
hvaraf en till Medelhafvet, fullmakt
som fänrik vid amiralitetet
1775. Kort därefter ingick han med kunglig
tillåtelse i fransk tjänst och deltog med utmärkelse
i flera sjöaffärer mot engelsmännen under
det då pågående nordamerikanska frihetskriget.
Återkommen till fäderneslandet i okt. 1783, såsom
fransk lieutenant de vaisseau och riddare
af orden Pour les mérites militaires, kommenderades
han att följande året öfverföra till Sveriges
nya besittning S:t Barthélémy dess första svenska
guvernör baron Rajalin jämte den svenska garnisonen
och tjänstgjorde efter fredsbrottet med
Ryssland 1788 såsom flygeladjutant vid örlogsflottan.
Kort efter slaget vid Hogland befordrades
han till kapten och öfveradjutant hos storamiralen,
deltog med örlogsflottan i alla företag
under kriget och utnämndes 1790 till öfverste
vid amiralitetet och konungens generaladjutant.
1793 beordrades P., som då var på en sjöexpedition
i Medelhafvet, att med ett krigsfartyg begifva
sig till Neapel för att där fängsla och hemsända
G. M. Armfelt. Företaget misslyckades,
och P. blef därpå själf fängslad och dömd till
ett halft års suspension. Under fredsåren användes
han i åtskilliga uppdrag af militärisk-administrativ
art, utnämndes 1797 till kontreamiral,
1809 till vice amiral och blef 1813 befälhafvande
amiral och öfverkommendant i Karlskrona.
Slutligen 1818 befordrad till amiral och
inspektör öfver k. maj:ts flottas sjötrupper, lämnade
han dessa ämbeten 1832, sedan han beklädt
dem med samma nit och skicklighet, som utmärkt
alla hans handlingar under hans femtiosjuåriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
