1. Pauli, Vilhelm Mauritz, krigare. Född på Fluxerums sätesgård i Småland d. 5 dec. 1730. Föräldrar: öfverjägmästaren Vilhelm Mauritz Pauli och friherrinnan Brita Charlotta Strömfelt. Sedan P. i nio år studerat vid universitetet i Uppsala, antogs han 1751 till sergeant vid Posseska regementet i Stralsund och fick s. å. fullmakt att vara fänrik vid grefve Fersens, sedermera prinsens af Nassau-Saarbrück, regemente i fransk tjänst. Med detta deltog han i en mängd bataljer, utfall och belägringar och hugnades, när han 1763 tog afsked, af franska regeringen med en årlig pension af 600 livres. Under sin frånvaro hade han avancerat i graderna vid det regemente, inom hvilket han tjänade i Sverige, och blef efter sin hemkomst 1764 stabskapten vid Jämtlands regemente, 1773 förste major, 1776 öfverstlöjtnant på Västmanlänningarna och 1785 öfverste och chef för Västerbottens regemente. Vid 1788 års krig kommenderad med sin regementskår till Finland, deltog han i träffningarna vid Uttismalm och Likala samt försvarade, under reträtten från sistnämnda ställe, passet mellan Memmälä och Anjala, kommenderade högra flygeln i slaget vid Valkiala och intog, efter att hafva slagit ryssarna vid Keltisbarackerna, lägret vid Värälä. För sin tapperhet befordrades han till generalmajor samt erhöll af konungens egen hand en guldvärja. Efter fredsslutet utnämndes han 1790 till generallöjtnant, blef året därefter chef för Skaraborgs regemente och förste stallmästare hos hertigen af Östergötland, samt slutligen 1792 generaladjutant och befälhafvande general öfver Västgöta fördelning. Han fick 1796 afsked från öfverstebefattningen och afled i Stockholm d. 11 aug. 1800, några månader efter det han trädt i äktenskap med Britta Sofia Schåltz. 2. Pauli, Georg Vilhelm, målare. Född d. 2 juli 1855 i Jönköping; den föreg. brorsons sonson. Föräldrar: apotekaren, kemisk-tekniske fabrikören August Ferdinand Pauli och Maria Laurentia Augusta Gagner. P. var elev vid konstakademien i Stockholm 1872--75 och 1878--79, vistades i Paris 1875--78 och 1882--86, i Rom 1879--82 och 1887--88 samt ånyo i Italien 1897--98. Under åren 1893--97 var P. föreståndare för Göteborgs museums rit- och målarskola och är nu mera bosatt i Stockholm. P. har i sin alstring varit synnerligen mångsidig. Han målade, att börja med i Paris, små genrer och i Italien känsliga studier af olivlundar och kanaler samt försökte sig i Requiem 1881 (änglarna vid Kristi graf), på den stora konstens område. »Hans studier efter den första italienska resan visa ökad kraft och gedigenhet. Med nykter uppfattning, men solid teknik och slående sanning i ljus- och stoffverkningar, målar han den unga flickan, som ligger i sin bädd och läser vid lampsken (Aftonlektyr 1884, Helsingfors museum), konfirmandens toalett 1886, ammorna med sina småttingar samlade i skuggan under löfverket (Romerska ammor 1888, Göteborgs museum) -- men han kan ock visa innerlighet i känslan -- som i Sjukbädden 1885 -- och nå en fulltonig stämningsrikedom -- i flera landskapsmotiv: ruinerna i aftonsol 1885, sommarkvällens skymning (Sommarkvällen 1887), ute på sjön, utsikten öfver Stockholms ström och staden från höjderna på söder en vintereftermiddag, då mörkret är i färd med att breda sig öfver taflan och gaslyktorna tindra svagt genom dunklet (Vinterafton på Söder 1890). I sina teckningar liksom i sina målningar har Pauli allt ifrån sin italienska studietid visat en delikat stilkänsla. Denna har fått uttryck i dekorativa målningar, än med fantastiskt innehåll, än fyllda af en fint poetisk naturlyrik. Står han i Legend 1891 -- döden, som klipper af den lifstråd, den unga sorglösa flickan spinner åt sig -- ännu sökande en lämplig form, så har han i Midsommarnatt 1892, förmått gifva ett enkelt och stort uttryck åt en stark musikalisk naturstämning.» P:s distinguerade konst har vidare tagit sig uttryck i stora vägg- och frescomålningar. 1891 utförde han väggmålningar i Hotel Rydberg i Stockholm, 1896 fresker i Göteborgs museums trapphus, i allmänna drag skildrande Göteborgs kulturhistoria, värdiga och i diskreta färger, 1898 plafonden i k. teatern, 1900 fresken Midsommar, skildrande majstångens klädsel på en gammal herregård, i Södermalms högre allm. läroverk i Stockholm; en något förändrad replik i olja 1901. Som tecknare är P. synnerligen framstående, och hans illustrationer till den 1903 utgifna upplagan af Gösta Berlings saga stå värdigt vid sidan af texten. P. har här gifvit stora och starka stämningar och på ett icke sällan utmärkt sätt fått fantasi och verklighet att sammansmälta. Landskapen ha vida, uttrycksfulla perspektiv samt ett vackert och sant ljus, de olika människotyperna äro gifna med bredd och saft. P. rönte äfven mycket erkännande för detta verk. I den s. k. opponentrörelsen var P. en af de drifvande krafterna. Gift 1887 med 3. Pauli, Hanna, född Hirsch, målarinna. Född i Stockholm d. 13 jan. 1864. Föräldrar: musikförläggaren Abraham Hirsch, (se 1: 499) och Pauline Meyerson. Fru P. var 1881--85 elev vid konstakademien i Stockholm, vistades i Paris 1885--87, i Rom 1887--88 samt 1897--98 åter i Italien. »Fru P. har visat lika mycken styrka i frisk kolorit -- i små stämningslandskap, i luftstudien Frukosttimme, där bordet är dukadt i trädgården under löfverket, så att solen strör ett nätverk af skuggor och mycket brokiga färgreflexer öfver duken och servisen -- i bred och säker penselföring -- det duktiga porträttet af en finsk konstnärinna, sittande på golfvet i sin atelier (Finskan 1886) och i djärf karaktäristik -- det groteska paret Gubben och gumman 1890. Redan år 1885 väckte den unga konstnärinnan uppmärksamhet med den fina och träffande målningen