landtförsvarsdepartementet, men som utpräglad frihandlare lämnade han denna post redan i febr. 1888 vid protektionisternas ernående af makten. P., hvilken 1853 gifte sig med Söster Pauline Kathinka Due (från Norge), blef 1902 serafimerriddare. Pfeiffer, Johan, läkare, publicist. Född d. 22 juni 1731 i Stockholm, där fadern Elias Pfeiffer var kopparslagarålderman. Sina första akademiska studier idkade P. i Uppsala, hvarest han 1755 disputerade under Linné. S. å. reste han till Greifswald, promoverades där till filosofie magister vid jubelfesten 1756 och blef följande året medicine doktor. Vid svenska arméns inryckande i Pommern 1757 antog han tjänst såsom fältläkare och återkom först efter fredsslutet 1762 till Stockholm, där han jämte medicinsk praktik begynte sysselsätta sig med öfversättningsarbeten. Utnämnd till fattigläkare 1763, befordrades han två år senare till amiralitetsmedikus, blef 1766 läkare för tullstaten och 1770 assessor i Collegium medicum. 1772 erhöll han genom tjänstebyte stadsläkartjänsten i Gäfle men afsade sig densamma redan året därefter och inköpte i Stockholm direktör Mommas stora tryckeri, som han sedan bibehöll i nära trettio år. Härifrån utgafs sedan 1767 tidningen Dagligt Allehanda, den tidens enda annonsblad och tummelplatsen för dagens politiska och litterära strider. 1802 öfverlämnade han tryckeriet till en anförvant och lefde sedan i det enskilda lifvets lugn till sin död i Stockholm d. 12 dec. 1806. Han var vän af vitterhet, men isynnerhet utmärkt musikkännare och invaldes därför till ledamot af Musikaliska akademien. Gift med Margareta Vilhelmina Matzen. Philipson, Lorens Münter, läkare, skriftställare. Född d. 17 mars 1765 i Ystad, där fadern Jonas Vilhelm Philipsen var råd- och handelsman; modern Margareta Münter. I Lund, där P. blef student 1782, valde han läkarens yrke och promoverades till medicine doktor 1790. Året därefter kallad till docent i medicinska fakulteten, lämnade han inom kort universitetet och antog en fattigläkarbeställning i Stockholm, hvarjämte han förordnades till v. professor och lärare i målaranatomi vid Fria konsternas akademi 1792, från hvilken befattning han tog afsked 1798. Under närmare trettio år, 1806--1835, tjänstgjorde han såsom sekreterare i Sundhetskollegium och afled i Stockholm d. 3 nov. 1851. I början af sin stockholmsvistelse utgaf han en periodisk skrift Patrioten 1793--1794 samt deltog med ifver i Thorilds strid mot Leopold och akademisterna. Han utgaf äfven efter Thorilds landsförvisning ett par utaf dennes skrifter och är för öfrigt bekant genom sitt Försök til Bonapartes historia 1803--1804 samt sin med omsorg redigerade samling af Alla til K. Collegium medicum inkomna bref, rapporter och förklaringar, samt Collegii utlåtanden rörande kronprinsens Carl Augusts helsotillstånd 1810. P. hyste ända till sin höga ålderdom varmt frisinnade åsikter i religion och politik. Ogift. Phragmén, Lars Edvard, matematiker. Född i Örebro d. 2 okt. 1863. Föräldrar: dåv. rektorn därstädes Lars Jakob Phragmén (f. 1832) -- äfven känd som författare af i många upplagor utgångna läroböcker i matematik och som kommunalman -- och Hedvig Amalia Fernander. Student i Uppsala 1882, blef P. 1889 fil. licentiat därstädes och 1892 »lärare med fast anställning» vid Stockholms högskola i högre matematisk analys. 1904 erhöll P. fullmakt som professor i samma fack. Sedan 1903 är han tillf. öfverdirektör och chef för k. försäkringsinspektionen. P., som tillika är redaktionssekreterare i »Acta matematica» och medverkar vid utgifvandet af Weierstrass' matematiska skrifter, har i in- och utländska vetenskapliga tidskrifter publicerat en mängd matematiska afhandlingar, hvilkas skarpsinne varmt vitsordats af kritiken. En af de förste anhängarne i vårt land af det proportionella valsättet, för hvilket han kämpat i både tal och skrift, bl. a. i Om proportionella val 1895, var P. medlem af kommittén för proportionella val 1902--03. Gift 1896 med Gyda Josephine Mathilde Sohlberg. Phrygius, Sylvester Johannis, superintendent. Född d. 25 dec. 1572 i Kalmar, där fadern uppgifves hafva varit borgmästare. P. blef student i Uppsala 1593 och 1602 magister i Wittenberg och erhöll hederstiteln »poëta cæsareo-laureatus», hvilken visade, att han uppträdt som latinsk skald. Följande året antogs han till skolrektor i Linköping, förordnades 1610 af hertig Johan till kyrkoherde i Sköfde samt ett par år därefter till superintendent öfver Kåkinds härad med några andra delar af hertigdömet. När efter hertigens död hertigdömet återföll till kronan, anställdes P. 1619 såsom kyrkoherde i Göteborg och erhöll ett år senare fullmakt på den därstädes nyss förut inrättade superintendenturen. Död i Göteborg 1628. Han räknas bland sin tids utmärktaste författare och kanske såsom den yppersta af samtida skalder i latinsk verskonst. Endast förteckningen på hans tryckta arbeten upptager en ganska dryg lista. Flertalet af dem utgöras af likpredikningar och latinska skaldestycken. Gift med en dotter till biskop Petrus Oelandus i Linköping. Piehl, Karl Fredrik, egyptolog. Född i Stockholm d. 30 mars 1853. Föräldrar: bagaremästaren Carl Theodor Piehl och Carolina Cecilia Skarstedt. Student i Uppsala 1872, blef P. fil. kandidat därstädes 1876 och fil. doktor 1881 samt förordnades s. å. till docent i egyptiska språket vid