ansökningar, som efter hans död blifvit gjorda af hans barn om återupprättandet af faderns heder, lämnats utan afseende. 1812 utgaf han i Berlin en skrift: Über die Art und Ursache des Todes d. Hochs. Kronprinzen von Schweden Carl August mit einer Vorrede und Anmerkungen von D:r Sam. Gotl. Vogel in Berlin. Den länge förgäfves sökta upprättelsen af hans minne kom dock omsider i och genom A. J. Amneus' 1865 offentliggjorda afhandling »Om kronprinsen Carl Augusts dödssätt och de rättsmedicinska hufvudpunkterna af rättegången mot Rossi». Här ställdes nämligen utom allt tvifvel, att Carl Augusts plötsliga död förorsakats af blodutgjutning i hjärnan. Gift 1804 med Kristina Charlotta Elmgren. Roth, Magnus, geograf. Född på Riseberga gård i Nerike d. 31 juli 1828. Föräldrar: landbrukaren Nils Gabriel Roth och Anna Lisa Enhörning. Student i Uppsala 1847, blef R. filos. kandidat 1856 och filos. doktor 1863 efter försvar af gradualafhandlingen Om abalienationen och reduktionen af kronans gods och räntor i Nerike 1863. Han tjänstgjorde då sedan några år tillbaka såsom extra lärare vid högre elementarläroverket i Örebro. Efter att 1864 ha blifvit adjunkt därstädes, erhöll han 1869 anställning i enahanda egenskap vid Nya elementarskolan i Stockholm. Omfattande det geografiska studiet med varmt intresse, började han på 1870-talet utgifva kartor till dess underlättande. Af hans kartverk må nämnas Atlas för skolan och hemmet, Väggkarta öfver Sverige, Norge och Danmark (tillsammans med E. Backhoff), Geografisk atlas I och II. De båda sistnämnda hafva vunnit vidsträckt användning såväl i folkskolan som i de högre allmänna och privata läroverken på grund af sin redighet och väl afvägda begränsning i fråga om innehållet. Vidare äro att nämna flera stora väggkartor såsom Asien, Amerika (påbörjad af T. von Mentzer), Afrika, Norden, Europa, Bibelns land och folk och af svenska län och landskap Dal, Älfsborgs, Skaraborgs, Göteborgs och Bohus samt Örebro län. Dessutom utgaf R. 1878 Illustrerad geografi för lägre skolor samt 1881 en vidlyftigare Illustrerad geografi för allmänna läroverken utkommen i flera upplagor, däraf ett par i förkortad form. Död i Stockholm d. 7 dec. 1895. Gift 1864 med Fanny Uhr, dotter af riksdagsmannen A. W. Uhr. Rothlieb, Karl Fredrik, ämbetsman, genealogisk författare. Född på Sadeshult i Småland d. 24 nov. 1783. Föräldrar: kaptenen Karl Fredrik Rothlieb och Dorotea Maria Tesche. Inskrefs som barn vid Kalmar regemente men ingick efter slutade akademiska studier, idkade i Lund från 1798 och i Uppsala från 1800, i Inrikes civilexpeditionen 1803. Kanslist därstädes 1807, förordnades han 1809 till protokollssekreterare i ecklesiastikexpeditionen, blef 1812 kammarjunkare och erhöll vid sitt afsked från tjänstemannabanan 1814 titel af förste expeditionssekreterare. Död i Stockholm d. 8 nov. 1835. R. var en flitig forskare och sysselsatte sig isynnerhet med svenska adelns personalhistoria. Han har lämnat fortsättningar af »Rehbinders Adliga matrikel» till 1823 samt en ny upplaga af Schönfelts »Handmatrikel» 1816; författat en Beskrifning öfver kongl. Riddarholmskyrkan 1822 och H. K. H. Kronprinsessans (Josephinas) Ättartal 1823, utgifvit Samling af kongl. författningar angående rang 1823, Beskrifning öfver Skokloster 1819. Åren 1824--34 utgaf han en periodisk skrift, Stockholms Tidning, som utkom tvenne gånger i veckan och särskildt behandlade historien om Sveriges hufvudstad, innehöll smärre litterära och politiska uppsatser, konstnotiser m. m. Gift 1812 med Beata Lovisa Vilhelmy. Rothlöben, Johan Martin -- se Ziervogel. Rothman. Från Urshults församling i Småland härstammande släkt, som kan spåras till 1620-talet och af hvilken flera släktled med framgång ägnat sig åt läkarekallet. 1. Rothman, Jakob Gabriel, politisk skriftställare. Född i Växiö 1721. Föräldrar: provincialläkaren Johan Stensson Rothman och Lovisa Kristina Fernström. Student i Uppsala 1741, studerade R. i början medicin och blef 1747 prosektor vid akademien men aflade ej någon examen. Efter en resa till åtskilliga länder, bl. a. till Frankrike och England, där han gifte sig med Marta Taylor och erhöll någon befattning i London, återvände han 1762 till Sverige. Han väckte här uppseende genom utgifvandet 1765 af Thor Frimans underliga lefnad och tänkesätt, ett slags romantiserad själfbiografi och Skäl och orsaker till svenska folkets utflyttning. Med hela sin själ anslutande sig till Mössornas idéer om tryckfrihet, friare näringslagstiftning, och sparsamhet i förvaltningen, blef han snart ett af dem med fördel användt redskap. Efter partiets seger vid 1765--66 års riksdag, insattes R. som föreståndare för det till tullverket hörande handelsbalanskontoret. Åt dessa göromål ägnade han dock ringa omsorg, upptagen som han var med politisk skriftställareverksamhet i Mösspartiets anda, i rask följd utgifvande Frihetens intåg, ode, i anledning af tryckfrihetens införande 1766; Rikets fördärf och undergång, s. å.; Samtal angående vexelbristen 1768, m. m. Mest uppseende väckte dock hans 1768 i 32 nummer utgifna periodiska skrift Philolalus parrhesiastes eller den pratsjuke fritalaren, afsedd att bearbeta opinionen till den stundande riksdagen och i en följd af kåseriartade reflektioner anställande en ytterligt skarp vidräkning med Hattarnas styrelsegrundsatser under den tid, de varit vid makten. Dessa blefvo ock ytterligt uppbragta, och när de 1769 åter kommo till rodret, fann R. rådligt att undan de hotande efterräkningarna för försummelser i ämbetet rymma ur landet. Han återkom dock snart och var de sista åren af sin lefnad verksam i Mössornas intresse i Pfeiffers »Dagligt Allehanda.» Död i Stockholm i slutet af juni 1772. R. framträdde äfven som öfversättare af Voltaires Kvinnolynnet, eller hvad som mest behagar Fruentimren, 1765 och Montagus Betraktelse