luftlagren vid daggens bildande 1875, Handbok i nautisk meteorologi 1880. R. har dessutom redigerat de fyra första årgångarna (1869--72) af Bulletin météorologique mensuel de l'Observatoire de l'université d'Upsal. m. m. Död i Stockholm d. 14 okt. 1902. Gift 1879 med Olivia Augusta Ahlberg. 3. Rubenson, Salomon Moritz, jurist, politiker, kommunal tjänsteman. Född i Stockholm d. 19 juni 1834, den föreg. broder. Student i Uppsala 1852, blef R. därstädes fil. doktor 1857 och juris kandidat 1865, hvarefter han som e. o. tjänsteman började tjänstgöra i flera af hufvudstadens ämbetsverk. 1867 blef han sekreterare hos Stockholms stadsfullmäktige och tjänstgjorde som sådan under den långa tiden till 1904. Om R:s ovanliga sakkunskap om alla hufvudstadens förhållanden, hans oegennytta, arbetslust och arbetskraft äro meningarna säkert odelade, under det att han liksom andra energiska naturer på grund af sin lust att göra sin vilja gällande utsatts för beskyllningar för härsklystnad. Om R:s arbetsflit och insikter bär särskildt den årligen utgifna publikationen Berättelse angående Stockholms kommunalförvaltning vittnesbörd. Vid riksdagarna 1873--84 var R. en af Stockholms stads representanter i Andra kammaren, bland hvars främsta debattörer han, tack vare sin dialektiska förmåga och mångsidiga insikter, snart kom att räknas. I allmänhet af konservativt kynne, uppträdde R. som en af de oförsonligaste motståndarna till landtmannapartiets försvars- och skattepolitik och hölls med anledning häraf utom utskottsarbetet. R. har äfven varit mycket anlitad för kommittéarbeten, bl. a. som sekreterare i 1876 års kommittéarbete ang. Helgeandsholmens ordnande och 1884 års kommitté angående byggnadsplatser för nytt riksdagshus och ny riksbank. Af uppsatserna i Stockholm, Sveriges hufvudstad 1897, äro flera af hans hand. Gift 1874 med Talia Heckscher. Rubenson, Mauritz, publicist. Född i Göteborg d. 27 aug. 1836. Fadern, Rudolf Rubenson (af en annan släkt än de föreg.), gift med Coelina Goldschmidt, var innehafvare af de på sin tid kända schweizerierna i Bloms hotell och i Trädgårdsföreningen i Göteborg, hvarjämte han bedref sockerbagerirörelse. R. fostrades för faderns yrke och passade upp på hans restauranter, som voro samlingspunkter för stadens vittra och konstnärliga kretsar. Under beröringen med dessa vaknade författarehågen hos R. själf, och han började med några dramatiska stycken och nyårsskämt, uppförda å stadens teatrar. 1864 begynte han i Nya Dagligt Allehanda författa sina Göteborgsrevyer och 1865 ingick han som fast medarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, där han verkade till sin död å sjukhuset i Uppsala d. 5 dec. 1899. Med sin säregna begåfning skaffade sig R. snart en enastående ställning bland Sveriges tidningsmän. Han arbetade å nyhetsafdelningen, hvilken förut efter gammal slentrian inskränkt sig till ett fåtal torra notiser af officiellt innehåll. Med sin raskhet och vakenhet, sitt allt omfattande intresse samt sin lätthet att komma i beröring med folk satte R. den snart i ett helt annat skick. Det var hans fröjd att ligga uti och hafva reda på allt, som skedde och var i görningen, samt bära fram det i sin tidning. Ett nytt fält för sin verksamhet fann han i att som tidningens »flygande» korrespondent i in- och utlandet personligen taga kännedom om märkligare händelser. Så besökte han icke blott inom landet industri- och landsbruksutställningar och industriella företag af betydenhet, bereste och beskref järnvägsföretag under byggnad och järnvägsinvigningar, utan tog äfven för sin tidning de stora världsutställningarna i ögonsikte. Flera af dessa färder har han skildrat i bokform. Sålunda har han bl. a. utgifvit Skildringar från Amerika och England 1867 (bl. a. innehållande redogörelser från de svenska utvandrarnas lif) Vid Mälaren och Nevan 1869, Reseskildringar från Belgien och Holland 1873 och Fosterländska resebilder. Värmland 1872. Med sin lifliga önskan att gagna, skyndade ock R. att göra sin skarpa och vakna iakttagelseförmåga fruktbärande, dels genom att själf taga initiativ till nyttiga företag, dels genom att göra förut befintliga sådana allmännare kända. Västkustfisket hade i honom en varm befrämjare och Tekniska Samfundet i Göteborg en af sina stödjepelare. Samhället skyndade ock att på mångfaldigt sätt begagna sig af R:s goda medborgareanda, och han var bl. a. under en lång följd af år stadsfullmäktig. Fryntlig, vänsäll och välvillig, var den »flygande» med sitt karaktäristiska utseende en af stadens ej allenast mest kända utan ock mest populära personligheter. Gift 1873 med Albertina Carlsson. Ruckman, Johan Gustaf, gravör. Född d. 12 dec. 1780 i Stockholm, där fadern var skomakare. Sin artistiska uppfostran hade R. gjort så godt som på egen hand, när han vid uppnådda tjugufem års ålder uppmärksammades af den bekanta Palmstruch, hvilken tog hans vidare utveckling om händer och emellanåt använde den skicklige lärjungen till utförande i koppargravyr af planscherna till hans stora verk »Svensk Botanik» och »Svensk Zoologi». Under de tre första årtiondena af nittonde seklet var R. en mycket eftersökt gravör, hvars arbeten i det s. k. punkteringsmaneret stodo i det största anseende. Hufvudsakligen använde han sin konst till utförande af porträtt, bland hvilka vi erinra om hans lärmästare Palmstruchs, fogadt till åminnelsetalet öfver honom af Gustaf von Schantz, ärkebiskop Wallins i dennes först utgifna predikosamling, och många andra; men äfven en mängd vetenskapliga planscher och kartor samt illustrationer till större och mindre praktverk, modejournaler, almanackor, barnböcker o. s. v. utgingo från hans