yttersta ifver. Vid omkring trettio års ålder (1662) lämnade han Sverige, förmodligen redan då antagen till lärare för en ung friherre Soop, -- åtminstone hade han några år efteråt en sådan under sin handledning i Paris, där han vistades 1679--85. Han sökte under denna tid vinna anställning vid något af de svenska universiteten, blef ock erbjuden en juridisk professur i Åbo, men ansåg sig densamma ej vuxen. Emellertid spred sig efter hand ryktet om hans ovanliga språkskicklighet vida omkring i utlandet och kom äfven till Sverige. År 1686 -- E. var då femtiofyra år gammal och hade vistats utom Sverige i tjugufyra år -- skref Carl XI till honom, att han finge välja mellan tvenne lediga professurer vid Lunds universitet. Ingendera antogs likväl af den lärde lingvisten, hvarför han vid sin hemkomst 1687 anställdes såsom censor librorum i K. kansliet. Hans verksamhet i fäderneslandets tjänst blef dock ej af lång varaktighet, emedan han afled redan d. 5 febr. 1689. Hans språkkännedom lärer hafva gränsat till det underbara. Han talade och skref en myckenhet främmande språk och ansågs förstå nästan alla sådana med någon märkligare litteratur. Ogift. Rubenson. Släkten härstammar från Polen, hvarifrån Ruben Wolff, f. 1748, i början af 1790-talet inflyttade till Sverige, där han 1828 afled som rabbin vid mosaiska församlingen i Stockholm. Hans barn kallade sig Rubenson. 1. Rubenson, Albert, musiker, tonsättare. Född i Stockholm den 20 dec. 1826. Föräldrar: grosshandlaren därstädes Wolff Rubenson och Jenny Levin. R. erhöll sin första undervisning i violinspelning af Elvers och studerade i Leipzig 1844--1848 harmoni och kontrapunkt för Hauptmann, komposition för Gade och violinspelning för David. Såsom violspelare medverkade han några år i Gewandhaus' koncertorkester i Leipzig under anförande af Mendelssohn och Gade, vid Leipzigs teater, i musikföreningen i Köpenhamn samt 1850--51 vid hofkapellet i Stockholm. Efter sin första återkomst till Stockholm uppträdde han dels såsom tonsättare och dels såsom musikkritiker, under signaturen R-n, i »Ny tidning för musik» och »Tidning för teater och musik», hvilken sistnämnda publikation utgafs af honom tillika med L. Norman och Fr. Hedberg. I förstnämnda egenskap har han bland annat lämnat: Symfoni i C-Dur, uppförd af hofkapellet i Stockholm 1857; operetten »En natt bland fjällen» till text af Hostrup, uppförd på K. operan 1858; En violqvartett, flera koncert-intermezzi, suiter och uvertyrer samt flera häften sånger, musiken till Björnsons skådespel »Halte Hulda», gifven i Kristiania 1865, samt sedan uppförd på flera af Tysklands teatrar. Efter att flera gånger ha företagit vidsträckta konstresor till Danmark, Tyskland, Frankrike och Italien, bosatte R. sig hösten 1872 i Stockholm, där han samma år valdes till inspektor (titeln 1888 förändrad till direktör) vid Musikaliska akademiens konservatorium. På denna plats kvarstannade han ända till sin död, som inträffade i Stockholm d. 2 mars 1901. »R:s kompositioner utmärka sig för välljud och skickligt arbete; de hafva dock ej vunnit större popularitet med undantag af den mycket sjungna manskören »Korsfarersang». 2. Rubenson, Robert, fysiker, meteorolog. Född i Stockholm d. 10 april 1829; den föregåendes kusin, Föräldrar: grosshandlaren Levi Rubenson och Amalia Lamm. Student i Uppsala 1848, promoverades R. därstädes till filosofie magister 1854, samt tjänstgjorde såsom lärare vid Uppsala lyceum i matematik 1857--59. Utsedd till Byzantinsk stipendiat, företog han 1859--62 en resa genom Tyskland, Frankrike och Italien, under hvilken han 1860--62 i Rom och Segni (Volscerbergen) verkställde omfattande undersökningar öfver det atmosfäriska ljusets polarisation. Efter sin hemkomst till Sverige ordnade han och ledde de meteorologiska observationer, som 1865--68 anställdes vid Uppsala observatorium hvarje timme på dygnet af en förening af 125 studenter, samt ledde, efter det dessa tidsobservationer blifvit ersatta genom iakttagelser medelst de af A. G. Theorell konstruerade själfregistrerande apparaterna, arbetet med observationernas beräkning och utgifning af trycket till 1872 års slut. 1870 utnämndes han till e. o. adjunkt i meteorologi vid Uppsala universitet, samt förordnades att bestrida föreståndarbefattningen vid den med ingången af år 1873 nyininrättade Meteorologiska centralanstalten, som blifvit ställd under Vetenskapsakademiens inseende, och hvars uppgift var dels att öfvertaga inseendet öfver de allt ifrån 1859 i olika delar af landet utförda meteorologiska iakttagelserna, dels att upprätthålla daglig väderlekstelegrafering med in- och utländska meteorologiska stationer. Samtidigt härmed blef R. ledamot af Vetenskapsakademien och erhöll 1876 nytt förordnande såsom anstaltens föreståndare med professors titel. Sveriges ombud vid de meteorologiska kongresserna i Wien 1873 och i Rom 1879, var han också en af de tre kommissarierna för Sverige vid geografiska utställningen i Paris 1875. Såsom lärare i fysik var han 1878--87 anställd vid Stockholms högskola. R. blef 1875 ledamot af Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1878 af Landtbruksakademien. Af hans arbeten, mestadels införda i samtidens vetenskapliga tidskrifter må nämnas: Mémoire sur la polarisation de la lumière atmosphérique 1864, Är det möjligt att förutsäga väderleken? 1869, Om de förnämsta orsakerna till temperaturens olikhet på olika delar af jorden 1872, Om uppkomsten af ett barometriskt depressionscentrum i det inre af Sverige d. 11 Maj 1873, Om psykrometerns skötsel 1873, Vägledning vid begagnande af Meteorologiska Central-anstaltens väderlekskartor 1874, Om nederbördsmängden i Sverige etc. 1874, Om temperatur och fuktighetsförhållanden i de nedersta