6. Rålamb, Åke Classon, krigare, encyklopediförfattare. Född på Länna i Almunge socken af Uppland den 1 April 1651; den föregåendes son. Sedan R. i unga år blifvit inskrifven i krigstjänst, utnämndes han 1676 till kapten vid Lifgardet och erhöll öfverstlöjtnants rang s. å. Han befordrades sedan till öfverste 1711 och afled i Stockholm d. 25 sept. 1718. Sin hågkomst beredde han sig egentligen som författare och nämnes som sådan både i stats- och litteraturhistorien. Hans hufvudsakligaste verk är Adelig öfning, ett slags encyklopedi i flera grenar af nyttigt vetande, såsom aritmetik och landtmäteri, fortifikation, skeppsbyggeri och landthushållning, trädgårdsodling m. m., hvilket arbete var ämnadt att omfatta mer än tjugu band, af hvilka dock endast spridda delar utkommo 1690--94, försedda med af författaren graverade kopparstick. Ett utdrag af detta arbete, upptagande ränteberäkning m. m., utkom under titeln En liten handbok af adelig öfning och upplefde en mängd upplagor ända in i 19:de århundradet. Af honom författad är äfven Deduction huru stora landttogs gärden olagligen gått ifrån kronan, hvilken afhandling af honom utgafs tillsammans med en skrift af Ehrensteen 1709. Härtill kommer vidare en Concordantiebok 1704 samt åtskilliga arbeten i handskrift; Samling af Kongl. bref, förordningar, beslut och plakater; en annan samling af Kongl. reskripter till Svea hofrätts tjänst; Diarium öfver danska kriget 1675--80 o. s. v. Svenska staten inköpte 1698 en af R. upprättad »Samblebook», upptagande 19 foliovolymer jämte 7 volymer »klav», öfver lagar, författningar m. m., hvilket samlingsverk nu förvaras i Riksarkivet. Liksom fadern var Åke R. tre gånger gift, nämligen l: 1680 med friherrinnan Hedvig Eleonora Fleming, 2: 1689 med Anna Maria Clodt och 3: 1709 med friherrinnan Brita Ulfsparre. 7. Rålamb, Bror Classon, krigare, skriftställare. Född i Stockholm den 2 oktober 1668; den föregåendes halfbroder i faderns andra gifte. R. började sin offentliga bana 1690 såsom auskultant i Svea hofrätt men ingick redan två år därefter vid gardet och blef fänrik därstädes 1693. Följande året trädde han i nederländsk krigstjänst och deltog bland annat i belägringen af Namur. Vid nordiska krigets utbrott erhöll han (1700) en plats bland Carl XII:s drabanter och följde sin herre från landstigningen på Själland till nederlaget vid Pultava, där han blef fången och förd till Tobolsk. Återkommen till Sverige, befordrades han 1722 till öfverste för Västgöta-Dals regemente, blef 1727 chef för Adelsfanan i Sverige och Finland och 1733 landshöfding i Österbottens län. Död i Vasa d. 27 april 1734. R. har i likhet med så många andra af sin ätt gjort sig känd för sina litterära intressen. Hans tryckta arbeten utgöras af tal vid högtidliga tillfällen samt minnesteckningar öfver aflidna märkliga personer. Under sin fångenskap i Ryssland öfversatte han ett religiöst arbete Tidens rättliga brukande att ingå i evighetens evighet (Tobolsk 1719), samt har efterlämnat i handskrift en fransysk, latinsk och svensk ordbok, i 5 tomer, och ett konversations-lexikon, kalladt »Alfabetiskt tidsfördrif». Såsom författare eftersträfvade han en viss originalitet, som dock uppenbarar sig mer i stafning och ordvändningar än i tankarnas djup eller innehåll. Gift 1695 i Bryssel med Jeanne Marie Calward. 8. Rålamb, Gustaf Classon, ämbetsman, författare. Född den 5 okt. 1675; den föregåendes halfbroder i faderns tredje gifte. Liksom bröderna, hade Gustaf R. fått en grundligt lärd uppfostran och började sin bana såsom kavaljer vid beskickningen till Ryswijk och England 1697. Hemkommen till Sverige, anställdes han såsom kammarherre hos enkedrottning Hedvig Eleonora 1698 och blef hennes hofmarskalk 1711 samt sedermera landshöfding öfver Skaraborgs län 1723, president i Kammarrevisionen 1727 och president i Bergskollegium 1736. Död i Stockholm d. 22 juli 1750. Med ofantliga kostnader ökade han det rålambska biblioteket, som ej mindre än tvenne gånger skadades af brand under hans tid. Såsom författare har han efterlämnat: Stockholms stads beskrifning; Förteckning öfver Gustaf Rålambs mynt- och medaille-kabinett; Förteckning på Sveriges råd, sammanletade af G. Rålamb; Prof till ett alphabetiskt extrakt utaf åtskilliga förordningar, bref, resolutioner, privilegier, instruktioner, regeringsformer och författningar; Oratio de IV Monarchiis 1694 samt Diarium på resan till London 1697, det mesta i handskrift. Den dyrbara myntsamling, han inköpte efter Erik Benzelius, ökades af R. med stora kostnader och såldes efter hans död till riksbanken för 120,000 daler k. m:t. Gift 1704 med grefvinnan Hedvig Douglas. Rääf, Leonhard Fredrik, antikvarisk forskare, författare. Tillhörande en urgammal, i Norden vidt spridd släkt, var R. född på Tomestorp i Östergötland d. 18 sept. 1786. Föräldrar: lagmannen Leonhard Henrik Rääf och Hedvig Charlotta Grönhagen. Efter undervisning af enskilda lärare, blef R. student i Uppsala 1802, tog 1805 kansliexamen och inskrefs som e. o. kanslist i Krigsexpeditionen, samt ingick 1808 i Riksarkivet. Under sin Uppsala-vistelse var han en bland stiftarna af sällskapet »Vitterhetens vänner», och några år senare en bland de först inkallade medlemmarne af Götiska förbundet. Vid 1809 års riksdag uppträdde han, tjugutre år gammal, bland talarne på riddarhuset och insattes under riksdagens fortgång af sitt stånd i expeditionsutskottet. Efter föräldrarnas nästan samtida död 1810 återflyttade han till sin hembygd Östergötland och bosatte sig som landtbrukare, först på Tomestorp och sedermera på Millingetorp i