- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
II:404

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Rålamb, Åke Classon - 7. Rålamb, Bror Classon - 8. Rålamb, Gustaf Classon - Rääf, Leonhard Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

6. Rålamb, Åke Classon, krigare,
encyklopediförfattare. Född
på Länna i Almunge socken af Uppland den 1 April
1651; den föregåendes son.

Sedan R. i unga
år blifvit inskrifven i krigstjänst, utnämndes
han 1676 till kapten vid Lifgardet och erhöll
öfverstlöjtnants rang s. å. Han
befordrades sedan till öfverste 1711 och afled i
Stockholm d. 25 sept. 1718.

Sin hågkomst beredde
han sig egentligen som författare och nämnes som
sådan både i stats- och litteraturhistorien. Hans
hufvudsakligaste verk är Adelig öfning, ett slags
encyklopedi i flera grenar af nyttigt vetande, såsom
aritmetik och landtmäteri, fortifikation, skeppsbyggeri
och landthushållning, trädgårdsodling m. m., hvilket
arbete var ämnadt att omfatta mer än tjugu band,
af hvilka dock endast spridda delar utkommo 1690–94,
försedda med af författaren graverade kopparstick.
Ett utdrag af detta arbete, upptagande ränteberäkning
m. m., utkom under titeln En liten handbok af adelig
öfning
och upplefde en mängd upplagor ända in i 19:de
århundradet. Af honom författad är äfven Deduction
huru stora landttogs gärden olagligen gått ifrån
kronan
, hvilken afhandling af honom utgafs tillsammans
med en skrift af Ehrensteen 1709. Härtill kommer
vidare en Concordantiebok 1704 samt åtskilliga
arbeten i handskrift; Samling af Kongl. bref,
förordningar, beslut och plakater; en annan samling
af Kongl. reskripter till Svea hofrätts tjänst;
Diarium öfver danska kriget 1675–80 o. s. v. Svenska
staten inköpte 1698 en af R. upprättad »Samblebook»,
upptagande 19 foliovolymer jämte 7 volymer »klav»,
öfver lagar, författningar m. m., hvilket samlingsverk
nu förvaras i Riksarkivet. Liksom fadern var Åke
R. tre gånger gift, nämligen l: 1680 med friherrinnan
Hedvig Eleonora Fleming, 2: 1689 med Anna Maria
Clodt
och 3: 1709 med friherrinnan Brita Ulfsparre.


7. Rålamb, Bror Classon, krigare, skriftställare. Född
i Stockholm den 2 oktober 1668; den föregåendes
halfbroder i faderns andra gifte.

R. började sin
offentliga bana 1690 såsom auskultant i Svea hofrätt
men ingick redan två år därefter vid gardet och blef
fänrik därstädes 1693. Följande året trädde han i
nederländsk krigstjänst och deltog bland annat i
belägringen af Namur. Vid nordiska krigets utbrott
erhöll han (1700) en plats bland Carl XII:s drabanter
och följde sin herre från landstigningen på Själland
till nederlaget vid Pultava, där han blef fången
och förd till Tobolsk. Återkommen till Sverige,
befordrades han 1722 till öfverste för Västgöta-Dals
regemente, blef 1727 chef för Adelsfanan i Sverige och
Finland och 1733 landshöfding i Österbottens län.

Död i Vasa d. 27 april 1734.

R. har i likhet med
så många andra af sin ätt gjort sig känd för sina
litterära intressen. Hans tryckta arbeten utgöras af
tal vid högtidliga tillfällen samt minnesteckningar
öfver aflidna märkliga personer. Under sin fångenskap
i Ryssland öfversatte han ett
religiöst arbete Tidens rättliga brukande
att ingå i evighetens evighet
(Tobolsk 1719),
samt har efterlämnat i handskrift en fransysk,
latinsk och svensk ordbok, i 5 tomer, och ett
konversations-lexikon, kalladt »Alfabetiskt
tidsfördrif». Såsom författare eftersträfvade han
en viss originalitet, som dock uppenbarar sig mer
i stafning och ordvändningar än i tankarnas djup
eller innehåll.

Gift 1695 i Bryssel med Jeanne Marie Calward.


8. Rålamb, Gustaf Classon, ämbetsman, författare. Född
den 5 okt. 1675; den föregåendes halfbroder i faderns
tredje gifte.

Liksom bröderna, hade Gustaf R. fått
en grundligt lärd uppfostran och började sin bana
såsom kavaljer vid beskickningen till Ryswijk och
England 1697. Hemkommen till Sverige, anställdes han såsom
kammarherre hos enkedrottning Hedvig Eleonora 1698 och blef hennes
hofmarskalk 1711 samt sedermera landshöfding öfver
Skaraborgs län 1723, president i Kammarrevisionen
1727 och president i Bergskollegium 1736.

Död i Stockholm d. 22 juli 1750.

Med ofantliga kostnader
ökade han det rålambska biblioteket, som ej mindre än
tvenne gånger skadades af brand under hans tid. Såsom
författare har han efterlämnat: Stockholms stads
beskrifning; Förteckning öfver Gustaf Rålambs mynt- och
medaille-kabinett; Förteckning på Sveriges
råd, sammanletade af G. Rålamb; Prof till ett
alphabetiskt extrakt utaf åtskilliga förordningar,
bref, resolutioner, privilegier, instruktioner,
regeringsformer och författningar; Oratio de IV
Monarchiis 1694
samt Diarium på resan till London
1697
, det mesta i handskrift. Den dyrbara myntsamling,
han inköpte efter Erik Benzelius, ökades af R. med
stora kostnader och såldes efter hans död till
riksbanken för 120,000 daler k. m:t.

Gift 1704 med grefvinnan Hedvig Douglas.


Rääf, Leonhard Fredrik, antikvarisk forskare,
författare. Tillhörande en urgammal, i Norden vidt
spridd släkt, var R. född på Tomestorp i Östergötland
d. 18 sept. 1786. Föräldrar: lagmannen Leonhard Henrik
Rääf
och Hedvig Charlotta Grönhagen.

Efter undervisning af enskilda lärare,
blef R. student i Uppsala 1802, tog 1805 kansliexamen
och inskrefs som e. o. kanslist i Krigsexpeditionen,
samt ingick 1808 i Riksarkivet. Under sin
Uppsala-vistelse var han en bland stiftarna af
sällskapet »Vitterhetens vänner», och några år
senare en bland de först inkallade medlemmarne af
Götiska förbundet. Vid 1809 års riksdag uppträdde han,
tjugutre år gammal, bland talarne på riddarhuset och
insattes under riksdagens fortgång af sitt stånd
i expeditionsutskottet. Efter föräldrarnas nästan
samtida död 1810 återflyttade han till sin hembygd
Östergötland och bosatte sig som landtbrukare, först
på Tomestorp och sedermera på Millingetorp i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/b0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free