nämnas: Om Sveriges förbund med Ryssland under Carl IX, akad. afh. 1865, 2:dra delen af Lunds universitets historia 1668--1868 1868, utarbetad i förening med M. Weibull, Anteckningar om Lunds universitets historiska museum, i Skånska fornminnesföreningens tidskrift 1871, jämte åtskilliga andra bidrag till samma tidskrift; Bidrag till kännedomen om Sveriges yttre politik närmast efter statshvälfningen 1772, i »Hist. bibl.» 1879, Öfversigt af Kongl. bibliotekets samlingar af svenska brefvexlingar, i »K. bibl:s handlingar» 1880, den glänsande biografien Gustaf Mauritz Armfelt, 3 delar 1883--87, Tvenne italienska resande i Sverige på Carl XI:s tid, i »Ymer» 1890, De la Gardieska samlingen i Lund, inträdestal i Vitt.-akad., infördt i nämnda akad:s »Handl.», del 32 1895, Svenska bilder från sextonhundratalet 1896, Lunds universitet 1872--97, festskrift i anledning af konung Oscar II:s regeringsjubileum 1897, Några universitetsfrågor, i »Nord. tidskrift» 1898, Från farfars och farfarsfars tid 1900 m. m. Vidare redigerade och författade han en stor del af artiklarna i banden 7 och 8 af »Svenskt biografiskt lexikon. Ny följd», samt redigerade och bearbetade »Minnen och anteckningar af L. v. Engeström», 2 delar 1876, samt »Anteckningar och minnen af G. Trolle Wachtmeister», 2 delar 1889 m. m. Stor förtjänst inlade han genom utgifvandet af ej mindre än fyra olika med litteraturanmärkningar och förklaringar försedda upplagor af farfaderns skrifter. Gift 1891 med Hedvig Sara Augusta Munck af Rosenschiöld. Telford, Thomas, mekaniker, vattenbyggare. Född af fattiga föräldrar i Westkirk i Dumfriesshire i Skotland d. 9 aug. 1757. Utmärkta naturanlag, motverkade af bristande tillgångar, och ihärdighetens seger öfver de yttre vidrigheterna är den tusen gånger upprepade historien om utmärkta mäns ungdomsöden. Så äfven med T:s. -- Född och fostrad i en dagakarls hem, måste han, så snart han kunde, söka bidraga till familjens och sin egen utkomst. Han begynte alltså tidigt med kroppsarbete, först såsom murare och sedan som timmerman men begagnade härunder girigt hvarje ledig stund och ofta hela nätterna till läsning, så att han var i besittning af en ej ringa fond af kunskaper, när han omsider kom i tillfälle att mera grundligt utbilda sig för det lefnadskall, ingeniörsyrket, hvartill hans håg stod. Anländ till London 1783, utsågs han 1784 att leda arbetena vid Portsmouths dockor och fick därigenom tillfälle att närmare sätta sig in i sättet för uppförande af kaj- och dockbyggnader. Anställd 1793 såsom ingeniör vid Ellesmerekanalen, anlitades hans skicklighet därefter vid alla de kanalanläggningar, som under en följd af år företogos i England. Han byggde vidare mer än ett tusental broar samt ett antal kyrkor, herresäten, hamnar och dockor. Han hade sålunda i England gjort sig känd såsom synnerligt framstående i sitt fack, när han af grefve B. B. von Platen 1808 kallades till Sverige för att biträda vid planläggningen af Göta kanal. Här uppgick han på den korta tiden af tjugu dagar hela kanallinjen mellan Vänern och Östersjön, utarbetade planer och profiler för kanalverket på östgötalinien, deltog i utarbetningen af förslag till anläggandet af Motala verkstad o. s. v. Efter tvenne års vistelse i Sverige återvände T. omkring 1811 till England. Ett par år därefter aflade han ett nytt besök i vårt land för att inspektera några af de viktigaste gräfningsarbetena vid Göta kanal. Död i London d. 2 sept. 1834. Såsom författare har han jämväl vunnit namn genom flera värdefulla uppsatser i mekanik och byggnadskonst i Brewsters Encyclopedia. 1838 utkom The life of Th. T., civil engineer, written by himself. Tengberg, Niklas August, historiker. Född d. 26 mars 1832 i Göteborg. Föräldrar: rådmannen Niklas Tengberg och Augusta Charlotte Billqvist. Vid sjutton års ålder gjorde T. sitt inträde vid Lunds universitet, hvarest han fyra år senare (1853) vann den filosofiska lärdomsgraden. 1855 kallades han till docent i historien och erhöll omedelbart därefter förordnande att uppehålla professuren i nämnda läroämne. Befordrad till adjunkt 1858, hade han ytterligare tvenne gånger varit förordnad att förestå den historiska professuren, när han utnämndes till densammas ordinarie innehafvare 1863. Hans verksamhet såsom akademisk lärare blef emellertid ej långvarig. Ett hemligen närdt sjukdomsfrö utvecklade sig hastigt och slutade hans dagar i Stockholm d. 14 nov. 1870. Den minnesvård, han såsom vetenskaplig forskare och skriftställare reste sig, består förnämligast i hans hufvudsakligen för Sveriges historia under 1700-talet viktiga arbeten: Om Sveriges förhållande till främmande magter under k. Carl XII:s styrelsetid, akad. afhandling 1854, Bidrag till historien om Sveriges krig med Ryssland åren 1741--43 1857--1860, Om kejsarinnan Catharina II:s åsyftade stora nordiska allians, akad. afhandling 1863, Om Frihetstiden 1867, samt Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning, hvilken skrift, som efter författarens död utgafs af C. T. Odhner, var den enda, han hann åstadkomma med bearbetande af sitt ansenliga material till Gustaf III:s historia. Gift 1858 med Ebba Vilhelmina Bring. Tengström, Jakob, ärkebiskop, skriftställare. Född i Gamla Karleby stad i Österbotten d. 4 dec. 1755 och härstammande från en svensk bondsläkt i Tengene socken af Skaraborgs län, hvaraf en gren 1723 öfverflyttade till Finland. Föräldrar: skolläraren därstädes Johan Tengström och Maria Chydenius, syster till Anders Chydenius (se I: 186). Efter att 1771 ha blifvit student i Åbo, mottog T. 1775 lagerkransen vid därvarande universitet. 1778 förordnades han till docent i moralfilosofi vid samma universitet, blef två år senare e. o. fil. adjunkt. Sedan han 1779--81 vistats i