Tersmeden, Jakob Nils, riksdagsman, Född på Hessle i Uppland d. 30 sept. 1795; den föreg. brorson. Föräldrar: ryttmästaren Herman Adolf Tersmeden och Kristina Ulrika Rosén von Rosenstein. Efter att under sina uppväxande år ha vistats hos sin morbror, sedermera ärkebiskop Rosén von Rosenstein, och där lagt grunden till sin lärda bildning, blef T. 1812 student i Uppsala och promoverades 1818 till filosofie magister, blef 1819 kopist i k. maj:ts kansli och 1821 andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefväxlingen. Förordnad 1824 till legationssekreterare i Petersburg, förestod han såsom chargé d'affaires svenska beskickningen under ministern friherre Palmstiernas frånvaro, utnämndes till kammarherre 1828 och förste sekreterare i kabinettet 1832, från hvilken post han 1837 tog afsked. Från och med 1840 års riksdag deltog T. i riksdagsförhandlingarna och gjorde sig inom kort bemärkt såsom en af de mera framstående af den konservativa majoriteten på riddarhuset. Under alla riksdagar 1844--60 tillhörde han konstitutionsutskottet och 1853 hemliga utskottet. En motståndare till alla på allmänna val grundade representationsförslag, understödde han med sin röst det s. k. Lagerbjelkeska förslaget, som framlades vid 1850 års riksdag, och var femton år senare en lika afgjord motståndare till det De Geerska, som han kraftigt bekämpade både från sin bänk på riddarhuset och genom utgifna broschyrer och tidningsartiklar. Högt skattad för arbetsamhet, karaktärsfasthet och tänkesättets nobless, afled T. på sin egendom Hessle i Uppland, d. 15 juni 1867. Öfver T. är 1879 utgifven en minnesteckning af Henning Hamilton. Gift 1: 1833 med friherrinnan Agneta Sofia Cederström och 2: 1843 med hennes syster, friherrinnan Augusta Jacquette Cederström. 6. Tersmeden, Wilhelm Fredrik, bruksidkare, politiker. Född i Stockholm d. 31 juli 1802; son af T. 4. Efter enskild undervisning i hemmet blef T. 1817 student i Uppsala och utnämndes 1820 till kornett vid Lifregementets dragonkår. Här befordrades han 1823 till löjtnant och 1827 till ryttmästare och skvadronchef men tog 1831 afsked ur krigstjänsten för att odeladt kunna ägna sig åt offentliga värf samt vården af sina bruks- och landtegendomar, Strömsverken och Gnarps järnbruk i Hälsingland, och Ramnäs bruk i Västmanland m. fl. Såsom bruksägare väckte han tidigt den uppmärksamhet, att han 1829, eller vid tjugusju års ålder, valdes till en af fullmäktige i Jernkontoret och 1835 utsågs till dessas ordförande. Från och med 1828 års riksdag bevistade T. alla följande ståndsriksdagar och kom, tack vare ej allenast sina mångsidiga insikter och sin praktiska duglighet utan ock icke minst sin oberoende ställning och sina från alla personliga biafsikter fria syften, att snart intaga en synnerligen betydande position å riddarhuset. Redan vid 1834--35 års riksdagar, då han flerfaldiga gånger markerade sina frisinnade åsikter, hade han plats i statsutskottet och vid 1840--41 års riksdag insattes han som en af oppositionens främste i såväl konstitutionsutskottet som hemliga utskottet. Under Oskar I:s regering ansågs han jämte L. af Ugglas som hufvudmannen för en moderat fraktion, som sökte medla mellan de konservativa och liberala ytterligheterna och rönte då såväl som senare mångfaldiga bevis på sitt stånds förtroende. Han var sålunda 1844--45 ledamot samt 1847--48 och 1856--58 ordförande i statsutskottet, 1850--51, 1853--54 och 1859--60 ordf. i bankoutskottet, 1862--63 ledamot af konstitutionsutskottet samt 1848 och 1853 ledamot af hemliga utskottet. Tillika var han 1860--65 fullmäktig i riksgäldskontoret (några år äfven ordf.). För ett nytt representationsskick hade T. länge arbetat, bl. a. som ledamot af 1846 års representationskommitté och det blef honom en kär uppgift att 1865 med sin röst föra reformen till seger. Västmanlands läns landsting, hvars vice ordförande T. var 1863--68 och ordförande 1869--73, insatte honom bland sin första besättning i Första kammaren, som han tillhörde till och med 1874 års riksdag, 1867--68 som ordförande i bankoutskottet och 1872--73 som ledamot af konstitutionsutskottet. När 1858 en stor finanskommitté tillsattes för att utröna Sveriges ekonomiska tillstånd, blef T. dess ordf. och han fungerade äfven i samma egenskap 1861--75 i Sveriges allmänna hypoteksbank, som blifvit upprättad på grundvalen af samma kommittés förslag. Bland mängden af T:s uppdrag i hemorten må utom de ofvan angifna nämnas ordförandeskapet i Västmanlands läns hushållningssällskap. Sedan 1859 var han hedersledamot af Landtbruksakademien. T., om hvars offentliga verksamhet utan öfverdrift blifvit sagdt, att »den har förvärfvat honom allmänt erkännande, och hvad mera är, äfven politiska motståndares högaktning,» framlefde sina sista år i tillbakadragenhet och afled hos sin dotter och måg å Österby bruk d. 4 maj 1879. Gift 1825 med sin kusin Jacquette Elisabet Tersmeden, syster till T. 5. 7. Tersmeden, Per Reinhold, riksdagsman, publicist, Född på Hellby i Tillberga socken i Västmanland d. 17 sept. 1805; den föreg. kusin. Föräldrar: löjtnanten Benjamin Tersmeden och Maria Kristina Bagge. Sedan T. vid sitt nittonde år i Uppsala aflagt kansli- och hofrättsexamina, ingick han s. å. i konungens kansli men lämnade efter några år statens tjänst för att ägna sig åt skötseln af sin fädernegård, Hellby i Västmanland. 1853 sålde han till sina syskon sina andelar i nämnda egendom och flyttade till Stockholm, hvarest han kort därpå ingick såsom medarbetare i »Aftonbladet». Han hade då, med undantag af 1850 års riksdag, bevistat alla riksmöten sedan 1834, men uppträdde först offentligen 1853, då han, liksom sedermera under hela sin riksdagsmannabana till 1866, var en af