Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vannérus, Karl Jonas Alfred (Allen) - Wannqvist, Olof af - 1. Warburg, Samuel - 2. Warburg, Carl Simon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föredrag, hållna i det af Stockholms stads medel
understödda Stockholms arbetareinstituts lokal,
häfdat dessa sina religiösa meningar, föranledde
detta 1902 en admonition från stadsfullmäktige till
institutet i fråga om lokalens uthyrande. Detta gaf i
sin ordning vid 1903 års stadsfullmäktigval anledning
till efterräkningar från valmännen mot de fullmäktige,
som understödt detta beslut, och flera af dessa föllo
igenom.
W:s författarskap har vunnit offentligt
erkännande genom kompetensförklaring till professur
i filosofi vid Lunds universitet.
Ogift.
Wannqvist, Olof af,
polisman. Född i Gäfle d. 1 juni 1764. Föräldrar:
skeppstimmermannen Olof Olofsson Wannqvist
och Helena Isberg.
Från gymnasium i Gäfle anlände W. 1783 till Uppsala,
där han fortsatte sina studier till 1789 på det
sätt, att han växelvis en termin uppehöll sig
vid universitetet och den andra tiden af året genom
andras undervisning skaffade sig medel att återkomma
en ny termin. Sedan han på detta sätt slutat sina
juridiska studier, ingick han det sistnämnda året
som auskultant i Svea hofrätt och utnämndes 1791 till
kanslist vid poliskammaren i Stockholm. Efter tvenne
år befordrades han till notarie i samma ämbetsverk,
blef 1794 registrator och utnämndes 1802 till
polismästare. Tre år senare hugnades han med lagmans
fullmakt, erhöll 1813 underståthållares namn, heder
och värdighet, undfick 1818 adelsbref och befordrades
1830 till underståthållare. Död i Stockholm
d. 3 juni 1834. Vid sidan af de göromål, hvilka
tillhörde honom som polismästare, deltog han med
nit och drift i hufvudstadens kommunala bestyr. Så
upprättade han korrektionshuset å Långholmen, där
han var direktör 1812–24, var den, som i första
hand gaf uppslag till och genomförde stiftelsen
af Prins Carls räddningsanstalt för vanvårdade
barn, inlade stora förtjänster om förbättrandet
af de olika församlingarnas fattiginrättningar och
försörjningshus, om hufvudstadens sjukhus, fängelser,
välgörenhetsanstalter o. s. v. Trots allt detta var
det dock hufvudsakligen som polismästare, han gjorde
sig ett namn. Sträng och bister på sin ämbetsstol,
rördes han lätt till deltagande af en ärlig och öppen
bekännelse och fanns då mer än de flesta benägen
att mildra och lindra. Han beskylldes af mången för
godtycklighet, men ehuru hans förfaringssätt var nog
summariskt, iakttog han dock i allmänhet som domare
mycken urskilning och opartiskhet. Hos hufvudstadens
menighet hade han redan från början förstått att sätta
sig i respekt, men var tillika afhållen, så att om
slagordet »Olle» eller »gamle Olle», som W. gemenligen
kallades, hos mången väckte en ofrivillig rysning,
påminte det hos andra om en välvillig och faderlig
vän.
Gift 1798 med Ulrika Mariana Tjäder.
Warburg.
Denna judiska släkt bodde under medeltiden
i Bologna i Italien, där dess medlemmar voro
sidenväfvare. Den flyttade sedan öfver Westfalen och
staden Warburg, hvarifrån
släktnamnet antagits, till Altona och Hamburg, där
den var bofast från 1600-talet. Svenska hufvudgrenen
inflyttade därifrån omkr. 1790 och en yngre gren 1862.
1. Warburg, Samuel,
statsekonom, finansman. Född i Göteborg d. 18 sept. 1800.
Föräldrar: handlanden Simon Elias Warburg, som inflyttade
till Sverige, och Zipora Henriques.
W. genomgick handelsinstitut och gjorde utländska resor samt
öppnade efter hemkomsten agenturaffär.
Tillika förstod han att under dessa rent praktiska
sysselsättningar finna tid öfrig till förvärfvande
af en sant humanistiskt vetenskaplig bildning. Efter
att i sin ungdom med förkärlek ha omfattat svensk
och utländsk skönlitteratur, vände han vid mognare
år sina studier till statsekonomi och finanslära
samt har i dessa vetenskapsgrenar lämnat uppsatser
till tidskrifter, både inom och utom landet. Sedan
W. i Göteborgspressen uppträdt till försvar för
Gripenstedts handelspolitik och för järnvägsbyggande
med utländskt kapital, kallades han 1858 af regeringen
till ledamot i den då tillsatta finanskommittén,
deltog rastlöst i dess arbeten och utarbetade flera
af de upplysande statistiska tabeller, som åtfölja
kommitterades vidlyftiga handlingar. Vid riksdagen
1867, således innan ännu mosaiska trosbekännare
blifvit i medborgerligt hänseende likställda
med rikets öfriga innebyggare, utsågs han, på
grund af sina omfattande insikter i finansiella
och statsekonomiska frågor, till fullmäktig i
riksgäldskontoret, hvilken befattning han innehade
till 1879. Död i Stockholm d. 16 febr. 1881. »En
typ af humanitet, oegennytta och redbarhet.»
Bland alstren af W:s penna märkes en statistisk
artikel om Sveriges ekonomiska utveckling i »Svensk
månadsskrift» – se nedan – samt en promemoria om
bankoreglementet 1862. Led. af Göteborgs Vetensk.- o.
Vitterh.-samhälle.
Gift 1830 med Emma Glückstadt.
2. Warburg, Carl Simon,
skriftställare. Född i Göteborg d. 13 jan. 1835;
den föregåendes son.
Sedan W. i Lund aflagt studentexamen 1852,
tjänstgjorde han ett par år, 1853–54, som lärare i
historia vid d:r Törnsténs i Norrköping inrättade
läroanstalt men återvände till universitetet och tog
filosofie kand.-examen i Lund 1858. Sedan han samma
år ingått som e. o. amanuens vid k. biblioteket i
Stockholm, anträdde han 1859, dels för sin hälsa,
dels för fortsatta studier, en resa till Tyskland,
Frankrike, Schweiz och Italien, hvarifrån han
återkom till Sverige 1861.
Sina få återstående
lefnadsår tillbragte han i sin födelsestad Göteborg,
där han med aldrig tröttnande vetgirighet ägnade
sig åt vetenskapliga forskningar särskildt i
religionsfilosofi, estetik och historia. Död vid
ännu ej fyllda trettio år, d. 4 jan. 1865. Året
före sin död utgaf kan med biträde af V. Rydberg,
O. P. Sturzen-Becker och några andra framstående
författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
