denna 1897 trädde i verksamhet. Gift 1879 med Alma Evelina Bratt. Warg, Anna Kristina, kokboksförfattarinna. Född i Örebro d. 22 mars 1703. Föräldrar: landskamreraren Anders Warg och Katarina Lewin. W. ägnade sig åt kokkonsten och lär ha varit anställd hos en Klinckowström och en Stackelberg. Hennes arbete Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber utkom 1755 och har upplefvat många upplagor samt öfversatts till tyska 1772. Död i Stockholm i början af februari 1769. Det bevingade ordet »man tager» eller »man tager om man så hafva kan» anses ha tillkommit genom W:s berömda kokbok, där det återfinnes. Ogift. Wargentin, Peter Vilhelm, matematiker, astronom. Född d. 11 sept. 1717 i Sunne socken i Jämtland, där fadern Vilhelm Wargentin var kyrkoherde och gift med Kristina Arosel. W. genomgick Frösö skola och Hernösands gymnasium samt blef student i Uppsala 1735. Vid universitetet begynte han studera till präst men beslöt snart tillfredsställa sin håg för matematiska och astronomiska studier och ansågs för en af Klingenstiernas och Celsii utmärktaste lärjungar, när han promoverades till filosofie magister 1743. Han hade då både inom och utom landet väckt stor uppmärksamhet genom sin gradualdisputation De satellitibus Jovis, i hvilken han med noggrannhet och skarpsinnighet bestämt gången och omloppet af Jupiters månar. W. arbetade ända till sin död på förbättrandet af dessa tabeller och offentliggjorde dessa ändringar bl. a. i flera utländska arbeten. Efter en ny afhandling De incrementis quæ cepit astronomia ab ineunte hoc sæculo 1746, förordnades han till astronomie docent och befordrades 1748 till adjunkt i filosofiska fakulteten. Vid Elvii följande året timade död kallades han af Vetenskapsakademien i Stockholm till hennes sekreterare och innehade sedan denna befattning i trettiofyra år, under hvilka han utgaf alla årens almanackor, författade de därstädes förekommande historiska, astronomiska och fysiska uppsatserna, bestridde observationerna på observatorium och sysselsatte sig med vidlyftiga forskningar i sin vetenskap. Innan han ännu vunnit den filosofiska graden, hade han blifvit kallad till ledamot af Vet.-societeten i Uppsala, blef sedan korresponderande medlem af franska Vetenskapsakad. och ledamot af svenska Vetenskapsakad. m. m. Död i Stockholm d. 13 dec. 1783. Kunskapsrik, samvetsgrann och outtröttlig som vetenskapsman, bidrog W. på mångfaldigt sätt att bereda ett ökadt anseende åt det svenska namnet och den akademi, hvars mångåriga sekreterare han var. Genom egna arbeten -- Vet.-akademiens handlingar innehålla ej mindre än sextio rön och uppsatser af hans hand, bl. a. om Merkurius' gång förbi solen, magnetnålens missvisning, norrskenet, klimatet och väderleken -- samt genom noggrann pröfning af insända afhandlingar skänkte han akademiens meddelanden ett inre värde, som motsvarades af den ökade uppmärksamhet, de vunno i och utom landet. Som ledare af Tabellkommissionen var W. verksam i afseende på svenska befolkningsstatistiken och konstruerade äfven särskilda mortalitets- och lifslängdstabeller för Sverige. Genom att klokt begagna vetenskapsälskande mecenaters nit eller fåfänga att lysa beredde han jämväl akademien en tillökning i dess fonder, som vida den tiden var högst behöflig för bestridande af kostnaderna för hennes ökade arbeten. Gift 1756 med Kristina Magdalena Raab. 1. Warholm, Johan Wilhelm, präst, biograf. Född i Skara d. 22 dec. 1817. Föräldrar: dåv. gymnasiiadjunkten, sedermera kontraktsprosten och kyrkoherden i Böne af Skara stift Clas Gustaf Warholm och Sofia Margareta Wästfelt. Student i Lund 1836, blef W. fil. doktor därstädes 1844. Redan dessförinnan hade han 1841 blifvit kollega i Skara. Efter att 1850 i Uppsala aflagt teologiska examina, prästvigdes W. s. å. och var 1850--55 regementspastor vid Älfsborgs regemente. 1857 blef han kyrkoherde i Gudhems pastorat af Skara stift och transporterades 1870 till Amnehärad, å båda ställena fungerande som kontraktsprost. W. har gjort sig känd som utgifvare af fem matriklar öfver sitt stift och det i många afseenden förträffliga arbetet Skara stifts herdaminne I-II, 1871. Han är för närvarande (1906) sitt stifts senior. Gift 1: 1852 med grefvinnan Kristina Charlotta Rudenschöld och 2: 1868 med Sofia Mathesius. 2. Warholm, Clas, universitetslärare, teolog. Född i Skara d. 27 jan. 1821; den föreg. bror. Student i Lund 1839 och fil. doktor vid promotionen därstädes 1844, förordnades W. 1848 till docent i exegetisk teologi, lät prästviga sig 1850 och förestod professuren i exegetisk teologi 1852--53. Adjunkt vid Lunds domkyrka 1856 samt pastor vid Södra skånska infanteriregementet s. å., utnämndes han 1858 till kyrkoherde i Slöta och Karleby församlingars pastorat af Skara stift, förflyttades därifrån som professor i dogmatik och moralteologi till Lund 1867 samt kyrkoherde i Husie prebendepastorat, som han 1872 utbytte mot Kärrtorps. Teol. doktorsvärdighet erhöll han 1868. Af teol. fakulteten i Lund valdes han till ombud vid allmänna svenska kyrkomötena 1868, 1873, 1883 och 1888. W., som 1890 tog afsked från professorsbefattningen, afled i Lund d. 24 dec. 1891. Utom uppsatser och litterära kritiker i skönlitteratur har W. författat och utgifvit: Apostelen Johannis lära om Christi återkomst 1848, Är Lutherska läran om Christi lekamens och blods närvaro i nattvarden äfven Skriftens? 1857, Om den heliga skrifts inspiration 1866, Proföfversättning af psaltaren med anmärkningar och företal 1855, Trösten i lifvets strid; samling ur