och 1906 inträdde han som verkets hufvudredaktör. Ett betydligt antal artiklar i detsamma hafva ock flutit ur W:s välskurna penna. Gift 1882 med Sigrid Maria Fransiska Silfverswärd. Westring, Hjalmar Georg, ämbetsman, statsråd. Född i Jönköping d. 11 okt. 1857. Föräldrar: hofrättsrådet Claes Bror Georg Westring och Hedvig Fredrika Uggla. Student i Uppsala 1875, aflade W. 1881 juris kandidatexamen därstädes. Efter den vanliga juridiska gradpasseringen blef han 1888 fiskal och 1891 assessor i Göta hofrätt. Efter att 1892--95 varit t. f. revisionssekreterare, blef han 1895 expeditionschef i civildepartementet, 1897 ledamot af lagbyrån och 1898 justitieråd. 1901 kallades han till konsultativt statsråd och öfvertog vid den andra Boströmska ministärens bildande d. 5 juli 1902 chefskapet öfver civildepartementet, som han utöfvade till d. 2 aug. 1905, då han med sina kolleger lämnade plats för den Lundebergska koalitionsministären. Senare på året återgick han till sin post som justitieråd. Gift 1890 med grefvinnan Hedda Adamina Adelaide Louise Stackelberg. Westring, Johan Peter, läkare, naturforskare. Född d. 24 nov. 1753 i Linköping. Föräldrar: skomakaren Anders Westring och Brita Kristina Forsman. Vid universitetet i Uppsala var W., som 1772 blef student därstädes, under de sista åren Linné lefde, hans lärjunge och erhöll medicine doktorsgraden därstädes 1780. Året därefter nedsatte han sig som praktiserande läkare i Norrköping och tillbragte där hela sin återstående lefnad, undfick 1794 namn, heder och värdighet som lifmedikus, 1809 titel af förste lifmedikus, blef 1811 hedersledamot af collegium medicum samt 1822 upphöjd i adligt stånd. Död i Norrköping d. 1 okt. 1833. Under en lång följd af år var W. en i sin ort mycket ansedd och tillitad läkare. Såsom naturforskare förvärfvade han sig ett namn, hvilket sträckte sig utom Sveriges gränser. Hans utan fråga förnämsta arbete är Svenska lafvarnes färghistoria med kol. pl. I band 1--8, 1805--09, hvilket verk hade det patriotiska syftemålet att lämna en anvisning om de vanligaste lafvarnas nytta och användning i den husliga färgkonsten. Det var ämnadt att utgöra 24 häften i tre band men afstannade med de 8 första häftena, ehuru utgifningen understöddes af staten. W:s nit för naturalhistorien eller rättare för den på densamma grundade ekonomien beredde honom hvarjehanda utmärkelser både i och utom landet. Sålunda invaldes han till ledamot af Vet.-akad., Landtbruksakad. m. fl. in- och utländska samfund, hvarjämte utländska vetenskapsmän ärade hans namn genom att fästa det vid örtsläktet Westringia och lafarten Lichen Westringii. W. var sedan 1783 gift med Gertrud Margareta Braad.