mytologisk-allegoriska området, blef han på sätt och vis tolk för sin tids egendomliga känslolif. Flera målare, som vunnit sig ett namn, räknas till hans lärjungar, såsom: den äldre Södermark, Way, Wahlbom, Plagemann, Graffmann m. fl. Ogift. 4. Westin, Jakob, bibliofil, donator. Född i Stockholm d. 4 maj 1810; den föreg. halfbrors son och sonson af W. 1. Föräldrar: garfvaren Jakob Westin och Hedvig Justina Altén. W. öfvertog vid faderns död 1829 dennes garfveri men lämnade 1857 fabriken och ägnade sig uteslutande åt kommunala förtroendeuppdrag samt samlareverksamhet. 1847--48 var han en af Stockholms stads representanter i borgareståndet. W. hade allt från sin tidiga ungdom håg för böcker och samlade sådana. Hans boksamling omfattade slutligen omkring 30,000 band, hvartill kom en stor handskrifts- och autografsamling samt en unik kollektion af kartor, utsikter och planer öfver alla Sveriges delar. W:s samlande skedde efter normen: »sådana litterära alster, som i någon mån kunde vidkomma eller upplysa Sveriges häfder, dess land och folk, dess forna och närvarande utveckling». Vid Uppsala jubelfest 1877 förärade W. sina samlingar till universitetet, under villkor att de oskingrade bevarades för forskningen; de införlifvades 1881 med universitetsbiblioteket. W. blef vid samma jubelfest fil. hedersdoktor. Död i Stockholm d. 13 okt. 1880. W. utgaf småskrifterna Riksdagen 1689 1837, och Förteckning på Kungsholms kyrkas arkiv 1840 samt efterlämnade topografiska och genealogiska uppsatser. Han testamenterade 50,000 kr. till grundfond för ett vetenskapligt samfund vid Uppsala universitet, hvilket bl. a. skulle föranstalta topografisk-historiska beskrifningar öfver Stockholms stad och Uppland på grundval af det i W:s bibliotek befintliga materialet, öfver hvilket, jämte hänvisningar till öfriga viktiga tryckta och otryckta källor för ämnets behandling, en katalog utgafs 1892 genom vice bibliotekarien vid Uppsala universitet L. Bygdén. Samfundet som 1889 konstituerades under namn af Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, utgifver sedan 1890 Skrifter samt är deladt på en filos.-historisk och en filologisk afdelning. Gift med Maria Sofia Pettersson. Westman, Abraham, borgare, politiker. Född i Stockholm 1753. Föräldrar: bryggareåldermannen och rådmannen därstädes Lorens Westman och Margareta Bevij. Liksom flere generationer före honom ägnade sig W. åt bryggareyrket, inom hvilket han blef ålderman och förvärfvade sig sådan betydenhet, att han benämndes »Bryggarkungen», samt därjämte ansenlig förmögenhet. Denna använde han bl. a. till uppförande af storartade byggnader, såsom den vid Drottninggatan, hvilken nu äges af Vetenskapsakad. och den s. k. »Fåfängan» vid Sabbatsberg. W., som äfven var löjtnant vid borgerskapets kavalleri, spelade en tid också en politisk roll. Ifrig beundrare af Gustaf III, var han outtröttlig att under dennes senaste regeringsår, och stundom allt annat än nogräknad om medlen, bearbeta sinnesstämningen till hans förmån och mot de från ryska kriget hemvända officerarna och den adliga oppositionen samt benämndes på grund af sitt nit mot ryssarna »Ryss-Westman». Vid riksdagarna 1789 och 1792 var han en af hufvudstadens representanter i borgarståndet, som hvars fullmäktig i riksbanken han fungerade 1789--1800. W., som tillhörde Bellmans närmare vänner och gynnare, afled i Stockholm d. 24 mars 1802. Gift 1781 med sin kusin Elisabeth Westman. Westman, Ernst Carl, arkitekt, möbelritare. Född i Uppsala d. 20 febr. 1866. Föräldrar: direktören på järnkontorets stat Ernst Westman och Mathilda Forssenius. W. studerade vid Tekniska högskolan 1885--89 och genomgick därefter Konstakademien 1889--92. Åren 1893--95 tillbringade han i Newyork, där han hade anställning på ritkontor. Han återvände sedan till hemlandet, där han till en början var verksam vid nya riksdagshuset i Stockholm och sedermera bedrifvit själfständig arkitektverksamhet. W. har i synnerhet gjort sig bemärkt som arkitekt för villabyggnader. Ett utmärkt prof på hans konst i träarkitektur är sommarhotellet på Restaurantholmen på Saltsjöbaden, af på samma gång svenskt och originellt skaplynne. Vid täflingen till ritningar för nytt rådhus i Stockholm hade han inkommit med ett synnerligen anslående förslag. Han har vidare ritat Svenska läkaresällskapets byggnad vid Klara östra kyrkogata i Stockholm, o. s. v. Som möbelarkitekt är W. en af de främste bland de nu i Sverge verkande och hyllar enkla, bastanta former. Gift med Elin Andersson, som genomgått konstakademien och är målarinna. Westrin, Johan Theodor, historiker, utgifvare af encyklopediska verk. Född i Stockholm d. 11 jan. 1850. Föräldrar: handlanden Johan Peter Westrin och Amalia Bergström. Student i Uppsala 1869, blef W. filosofie doktor därstädes 1875 efter försvar af afhandlingen Om 1688 års engelska revolution. Följande år ingick han som e. o. amanuens i riksarkivet, där han 1885 befordrades till amanuens och 1897 till arkivarie. Ledamot af Vitterh.-, hist.- och ant.-akademien 1901, blef W. 1906 Harald Wieselgrens efterträdare som sekreterare i sällskapet »Idun». W., som författat en mängd intressanta uppsatser i in- och utländska historiska tidskrifter, har dock koncentrerat sitt arbete på det stora encyklopediska verket »Nordisk Familjebok», där han först 1880--94 var medredaktör och hvars supplement han sedermera ensam redigerade 1895--99. Den 1903 påbörjade nya upplagans redaktionskommitté har W. som ordförande tillhört från början