Widman, Oskar, kemist. Född i Uppsala d. 2 jan. 1852. Föräldrar: bryggeridisponenten Carl Johan Widman och Maria Kristina Pettersson. W. blef student i Uppsala 1870, fil. d:r och docent i kemi 1877, 1885 e. o. professor samt 1905 ord. professor i analytisk kemi vid Uppsala universitet. W:s författarskap omfattar en mängd afhandlingar, hufvudsakligen i organisk kemi, behandlande derivat af naftalin, cymol m. m. och införda i Vet.-akademiens och Vet.-societetens skrifter, utländska facktidskrifter o. s. v., samt Elementär lärobok i organisk kemi 1895. W. blef 1892 led. af Vet.-akademien. Gift 1881 med Gertrud Johanna Randvei Johannessen. 1. Widmark, Per Henrik, ämbetsman. Född d. 6 april 1800 i Umeå. Föräldrar: urmakaren och rådmannen Olof Widmark och Margareta Löfdahl. Börjande i sin bana som landtmäteriauskultant 1817, genomgick W. alla graderna af sitt yrke, blef vice kommissionslandtmätare 1821, kommissionslandtmätare 1824, 1830 andre landtmätare och 1842 förste landtmätare i Gäfleborgs län samt var styresman för afvittringen 1832--59. Utom den ofantliga mängd landtmäteriförrättningar, han under dessa år utförde, ägnade han sig med ifver åt allt, som kunde bidraga till länets utveckling, isynnerhet genom förbättring af dess kommunikationsanstalter. Framför allt står Helsingland till honom i stor skuld för sina landsvägar, vattenförbindelser och järnvägar. I februari 1859 utnämndes han till landshöfding i Norrbottens län och var från samma år styresman för det ekonomiska kartverket inom länet så att han, äfven såsom landshöfding, kunde anses tillhöra landtmäteriet. Han bibehöll ock båda dessa befattningar till sin död i Stockholm d. 13 okt. 1861. I hela Norrland, men isynnerhet i Helsingland, där han tillbragte sin mesta tid, har W. efterlämnat varaktiga minnen af sin outtröttliga verksamhet. Vid sidan af sina ordinarie göromål, hvilka voro af beskaffenhet att taga en mans krafter i anspråk, fann han dock tid öfrig att författa en utmärkt Historisk beskrifning öfver provinsen Helsingland, utgifva en ypperlig karta öfver samma provins, sammandragen efter af honom förut utförda kartor öfver hvarje särskild socken, utarbeta den nya landtmäteritaxan af 1857 o. s. v. Inom sin ort, d. v. s. i hela Norrland, åtnjöt W. ett obegränsadt förtroende, förvärfvadt genom plikttrogenhet i sitt kall, drift, duglighet samt omutlig redbarhet och rättskänsla. Gift 1: 1828 med Carolina Andrietta Ström och 2: 1843 med Maria Laurentia Emilia Våhlén. Af hans söner må utom här nedan angifna (W. 2 och 3) nämnas sonen Carl Olof, född i Ljusdal d. 16 nov. 1831, som blef student i Uppsala 1849 och efter 1851 aflagd kameralexamen äfven ägnade sig åt landtmätarebanan. Han blef slutligen 1882 förste landtmätare i Kopparbergs län och afled i Söderköping d. 20 juni 1901. W. var 1877--85 och 1888--96 led. af Första kammaren, tillhörande frihandlarnas till minoritet sig så småningom förvandlande majoritet. 1882 led. af lagutskottet och 1883--85 af bevillningsutskottet, var W. 1885--86 statsrevisor. Gift med Lovisa Ulrika Hammarström. En annan son Henrik Adolf, född i Ljusdal d. 5 sept. 1833, utnämndes 1873 som kapten i Helsinge regemente och major i armén till landshöfding i Norrbottens län och transporterades 1885 till Värmlands län. Död i Karlstad d. 3 mars 1889. Led. af Andra kammaren 1879--81 och af Första 1882, var W. liksom brodern ifrig frihandlare. W. var led. af lagutskottet 1880--81 och 1883--85 samt ordf. i lappkommittén 1882--83. Gift 1863 med Kristina Katarina Åkerberg. 2. Widmark, Per Fredrik, skriftställare, lexikograf; den föreg. son i första giftet. Född i Ljusdal d. 30 april 1837. W., som 1854 blef student i Uppsala, var 1861--72 vik. lärare vid läroverket i Luleå, där han 1864--73 förestod tidningen »Norrbottenskuriren». Han var sedermera till sin död, som inträffade i Bie d. 12 mars 1895, sysselsatt med språkvetenskapliga och litterära arbeten. W. utarbetade sålunda i förening med L. G. Nilsson, A. Z. Collin m. fl. en mycket begagnad Engelsk-svensk ordbok, 1875, utgaf Tysk-svensk ordbok, 1883--89, m. m. Han har vidare under märket P. F. W. och pseudonymen Staffan författat tillfällighetsstycken på vers och prosa. 3. Widmark, Erik Johan, läkare. Född i Ljusdals socken d. 26. aug. 1850; den föregåendes halfbror i faderns senare gifte. Student i Uppsala 1870, medicine kand. 1876 och medicine licentiat 1881, blef W. 1884 med. doktor efter att föregående år utgifvit afhandlingen Om jequirityoftalmien. Han förordnades 1884 till docent i oftalmiatrik vid Karolinska institutet, uppehöll 1888--91 undervisningen i ögonsjukdomar därstädes samt utnämndes sistnämnda år efter en mycket uppmärksammad befordringsstrid till e. o. professor i oftalmiatrik. W. har i »Hygiea», »Nordiskt medicinskt arkiv», »Skandinaviskt arkiv för physiologie» o. s. v. offentliggjort arbeten rörande bakteriernas betydelse för ögats sjukdomar, det inflytande, strålar af olika våglängd utöfva på ögats olika delar, meddelat kliniska och patologisk-anatomiska erfarenhetsrön, m. m. hvilka afhandlingar samlade utgifvits under titeln Beiträge zur Ophtalmologie 1891. W. har vidare skrifvit Om ögonsjukdomar förorsakade af bakterier 1893, i »Svenska spörsmål». Om förgiftningssvagsynthet 1895, i skr. utg. af Svenska nykterhetssällskapet, o. s. v. samt utgifver från 1898 i Jena Mitteilungen aus der Augenklinik der Carolinischen Medico-Chirurgischen Instituts zu Stockholm, innehållande uppsatser af