forskning. Under de talrika resor, han företog inom fäderneslandet, såsom till Öland 1811 och 1817, till Gottland 1819 och 1841, till de nordligaste lappmarkerna och området ända upp till Nordkap 1821, till mellersta lappmarkerna 1832 och till Jämtland 1840, gjorde han en rik skörd af naturvetenskapligt material, däribland insekter särskildt att nämna. Efter att 1822 hafva erhållit professors namn, heder och värdighet, förordnades han 1828 till universitetssekreterare och kvarstod såsom sådan till 1836. Trenne år därefter, 1839, befordrades han till Agardhs efterträdare som bot. et oecon. pract. professor och innehade denna lärostol till 1853, då han afgick som emeritus; blef medicine hedersdoktor vid sekularfesten i Lund 1868. Ledamot af Vet.-akademien m. fl. in- och utländska vetenskapliga sällskap och en af de tio utländska hedersledamöterna af The entomological Society i London. Död i Lund d. 23 dec. 1874. Af Z:s hand äger man en mängd i tryck utgifna arbeten af hufvudsakligen naturvetenskapligt innehåll, allt från 1808, då han utgaf sin gradualafhandling De plantis cibariis Romanorum, ända till 1866, då han lät trycka sin diktsamling Poetiska utflygter. Det stora, fjorton band omfattande verket Diptera Scandinaviæ disposita et descripta, med hvilket han förvärfvade sitt vetenskapliga rykte, var under utgifning 1842--60. Hans viktigaste arbeten äro eljest Orthoptera Sueciæ 1821, Resa genom Sveriges och Norges lappmarker 1822, som belönades af Svenska akademien med Lundbladska priset, Resa genom Umeå och Lycksele lappmarker 1833, Resa genom Jämtland 1850 och Insecta Lapponica 1840. Ogift. Z:s brorson Johan Emanuel, son af kronofogden, tit. landskamreraren Per Gustaf Zetterstedt och Charlotta Ulrika Ljung, född d. 23 april 1828, blef student i Uppsala 1846, filosofie doktor 1854, docent i praktisk ekonomi därstädes 1855 och 1863 lektor i naturalhistoria och kemi vid allm. läroverket i Jönköping, där han afled d. 18 febr. 1880. Han var en framstående kännare af mossorna, om hvilka han lämnat åtskilliga afhandlingar i Vet.-akad:s publikationer. Gift 1864 med Hertha Lovisa Amalia Zetterström. Zetterstrand, Theodor, jurist, politiker. Född i Norrköping d. 20 dec. 1852. Föräldrar: sedermera kyrkoherden och kontraktsprosten Johan Zetterstrand och Emilia Charlotta Groth. Student i Uppsala 1871, aflade Z. hofrättsexamen 1875 och blef 1878 vice häradshöfding. Andre stadsnotarie i Norrköping 1881 och förste stadsnotarie 1887, utnämndes han 1888 till justitierådman i samma stad. -- 1893 valdes han som moderat protektionist till ledamot af Andra kammaren, som han sedermera alltjämt tillhört. Genom sin sunda praktiska syn på tingen, förmedlande hållning samt flärdfria och vinnande personlighet vann Z. snart kammarens öra och hade 1895--99 plats i tillfälliga utskott. Hans politiska tendender utvecklades småningom i alltmera liberal riktning, och ingick han vid liberala samlingspartiets bildande i detsamma, som hvars förtroendeman han vid alla riksdagar från och med 1900 fungerat. Vid 1901 års riksdag tillhörde han den del af sitt parti, som understödde det då antagna härordningsförslaget. Uppfattningen, att han i det för behandling af unionsspörsmålet 1905 tillsatta särskilda utskottet intagit en mot Norge väl eftergifvande ståndpunkt, uppkallade i hans valkrets vid höstvalet s. å. en skarp opposition, hvilken Z. endast med ytterst knapp majoritet kunde hålla stången. Ledamot af lagutskottet vid alla riksdagar från 1900, har han från 1901 varit dess vice ordf. Han har äfven tagits i anspråk för kommittéarbeten, såsom legostadgekommittén 1899--1901 och krigslagskommittém 1901--05. Gift 1881 med Kerstin Pharmansson.