i den kommitté, som på riksens ständers begäran tillsatts för revision af civil- och kriminallagarna. Med Richert och Staaff täflar ock Z. om äran af denna kommittés arbete, som drog ut öfver 20 år och i så hög grad blifvit banbrytande för modern svensk lagstiftning. För att rusta sig till detta värf företog han tvenne utrikes resor, under hvilka han inledde bekantskap med utlandets förnämsta rättslärda. Uppsala juridiska fakultet visade honom 1818 sin gärd af aktning genom att kalla honom till juris hedersdoktor och riksens ständer sin genom val till justitieombudsmannens ersättare 1814--23 och till tryckfrihetskommitterad 1812--23. Vid sidan häraf beklädde han äfven andra offentliga uppdrag men afböjde anbud att inträda i Högsta domstolen för att odeladt ägna sig åt lagverket, nöjande sig med den post af kommerseråd, hvartill han utnämnts 1813. Död i Stockholm d. 12 jan. 1836. Zetterberg, Johan August, riksdagsman. Född i Stockholm d. 24 okt. 1810. Föräldrar: lärftkramhandlaren Lars Enblom, som afled en dag före sonens födelse, och Maria Margareta Lindström, sedermera, 1816, omgift med kofferdikaptenen och godsägaren Berndt Zetterberg, hvars namn styfsonen af tacksamhet för öm omvårdnad antog. Student i Uppsala 1825, lämnade Z. 1829 universitetet för att ägna sig åt landtbruk och öfvertog snart egendomen Ekholmsnäs å Lidingön invid Stockholm. Lifligt intresserad af allmänna angelägenheter, valdes han vid 1840--41 års riksdag till representant i bondeståndet, där han äfven hade plats 1844--45 och 1850--51. Hans tendenser stodo i full samklang med ståndets liberala flertals, hvars åsikter af honom talangfullt och frimodigt häfdades i debatterna. Men hvad som än mera kanske gaf honom betydelse, var hans egenskap af spirituell och angenäm sällskapsman, som i sitt gästfria hem samlade hufvudstadens frisinnade och litterära kretsar. Vid alla sina tre riksdagar ledamot af lagutskottet, blef han 1840 suppleant och 1845 ordinarie fullmäktig i Riksgäldskontoret, där han verkade till 1856. Vid sin sista riksdag var han ståndets vice talman och tillhörde den minoritet bland de liberala, hvilka understödde det hvilande representationsförslaget. Alltjämt vaket intresserad för dagens händelser, ägnade han sig sedermera hufvudsakligen åt angelägenheterna i den kommun, som hvars allt i allom den hjärtegode mannen erhöll det expressiva namnet »Lidingö-kungen». Han afled å Hersby å Lidingön, där han i många år varit bosatt, d. 4 april 1878. Gift 1832 med Maria Kristina Lindbom, af hvilken i hufvudstadens tidningar för mars 1889 finnes en intagande minnesteckning. Zetterholm, Carl Johan Ludvig, skådespelare. Född i Linköping d. 14 febr. 1818. Till en början ägnande sig åt studier, hvarunder han slutligen bevistade Stockholms gymnasium, kände Z. sin håg alltmera dragen åt scenen. Han tog ock 1839 anställning vid Torsslowska sällskapet och kom 1842 till den af kapten Lindeberg grundade Mindre teatern (nuvarande Dramatiska). Han rönte här afgjord framgång vid utförandet af åtskilliga komiska roller, såsom kyparen Knäcksells i Blanches »Positivhataren,» skomakargesällens i Nestroys »Lumpacivagabundus» (»Andersson, Pettersson och Lundström») m. fl. Anställd 1854 vid Wesselius' skådespelartrupp, öfvertog han efter W:s död ledningen af nämnda sällskap, sedan han gift sig med dennes änka. Under en följd af år -- 1857--73 -- innehade han efter Wesselius den nybyggda Södra teatern. Under sommarna 1867--72 spelade han därjämte med sitt förträffligt sammansatta sällskap å Djurgårdsteatern. Hösten 1871 öfvertog han tillika med L. Josephson och E. Wallmark Ladugårdslandsteatern. Följden af det betydligt ökade arbete, som pålades sällskapets medlemmar genom tillkomsten af denna nya för deras prestationer afsedda scen, blef emellertid en öfveransträngning, som i sin ordning vållade, att åtskilliga af de bästa krafterna afgingo. Då sålunda sällskapet gick tillbaka i konstnärligt hänseende, förminskades dess gunst hos publiken, hvarigenom åter följden blef en försämring af företagets ekonomi. Den 2 maj 1873 afled Z., fallen för egen hand med ett pistolskott. Han hade härtill drifvits af grämelse öfver en ekonomisk förlägenhet, som satte honom ur stånd att till fullo utbetala sujetternas månadsaflöning -- något, som aldrig tillförene händt honom. -- Z. var en skådespelare, hvilken såsom god kuplettsångare och lyckad framställare af karaktärstyper ur folklifvet hade att glädja sig åt stort och välförtjänt bifall. Bland de många roller, han å Södra teatern utförde, torde särskildt förtjäna nämnas brukspatron Olifant i Jolins »Löjen och tårar» -- »ett mästerstycke af godmodig humor och rättframhet». Zetterstedt, Johan Vilhelm, universitetslärare, naturforskare. Född i Mjölby i Östergötland d. 20 maj 1785. Föräldrar: kommissionslandtmätaren Erik Petrus Zetterstedt och Hedvig Treutiger. Student i Lund 1805, fann Z. där i Anders Johan Retzius en icke blott framstående lärare utan ock en faderlig gynnare och vän, hvilken, sedan Z. 1808 erhållit lagerkransen, två år senare kallade honom till docent i botanik. 1 dec. samma år undergick Z. juridisk examen »utan» -- såsom han själf yttrar -- »att afse något bestämdt ändamål därmed». -- 1812 utnämndes han till botanices demonstrator och adjunkt i naturalhistorien, utan att i sistnämnda anställning åtnjuta någon lön. Upprepade gånger förestod han under de följande åren såväl professuren i naturalhistoria som i botanik och praktisk ekonomi. Härunder kom han att alltmer göra insekterna till föremål för sin vetenskapliga