1903, då han kallades till den nyinrättade öfveringeniörsbefattningen vid järnkontoret. Från följande år har han varit en af redaktörerna för »Jernkontorets annaler». -- En af samtidens främste kännare af stålets egenskaper och dess beredning, väckte B. 1885 stor uppmärksamhet genom sin afhandling Om ståls texturförändringar under uppvärmning och afkylning. Alltjämt fortsättande sina undersökningar å detta område, framlade B. resultaten först vid utställningen i Stockholm 1897 och sedermera vid världsexpositionen i Paris 1900, där de belönades med högsta utmärkelsen: »grand prix». En af B. uppfunnen hårdhetsbestämningsmetod tillerkändes ock s. å. af Svenska teknologföreningen dess Polhemsmedalj. B:s meddelanden vid Parisutställningen omfattade ock en utredning af ståls sträckhållfasthetsegenskaper efter olika slag af värmebehandling och härdning samt ståls förmåga att motstå stötpåkänningar. Äfven lämnade B. full klarhet angående en bland metallurger mycket dryftad fråga om sambandet mellan ståls kemiska sammansättning och de erhållna götens täthetsgrad. Han intager äfven en framstående plats som stålexpert och har utarbetat den metod, efter hvilken stålet till svenska arméns gevär numera tillverkas och värmebehandlas. Sedan 1902 är B. led. af Vet.-akad. Gift 1880 med Selma Josephina Elisabet Nilson. 5. Bruzelius, Magnus Ragnar, afled i Stockholm d. 17 febr. 1902. Bröms, Sven, afled 1693. Burman, Johan Fredrik Konstantin (Conny), utgaf 1904 sina Minnen, hvilka 1905 följdes af Post skriptum. Bygdén, Anders Leonard, blef 1904 bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Sedan 1898 utgifver han Svenskt anonym- och pseudonymlexikon. Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenus, har ytterligare bragt till fulländning Carl IX:s ryttarstaty, i Göteborg. Calwagen, Ernst Gottfrid, afled i Uppsala d. 8 nov. 1906. Carl IX, konung. Å sid. 156, rad. 34--35 står: Rådsherrarne, hvilka synes; läs: Rådsherrarne, hvilka synas. Carl (Oscar Carl Vilhelm), prins. Fursteparet har ytterligare en dotter Astrid, född d. 17 nov. 1905. 1. Carlson, Fredrik Ferdinand, blef serafimerriddare 1882. 2. Carlson, Carl Fredrik Ernst, tillhörde till och med 1905 års utgång Andra kammaren, som 1903--04 insatte honom i konstitutionsutskottet. Han fick där, liksom förut i läroverksutskottet, tillfälle att arbeta för och bringa till seger såväl sin idé om en allmänt medborgerlig examen, hvars grundtankar accepterats af 1899 års riksdag, som den stora läroverksreformen i öfrigt (se C. von Friesen, supplementet). Efter dennas genomförande utnämndes C. till öfverdirektör och chef för den nya öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk. Från hans riksdagsmannaverksamhet är i öfrigt att anteckna hans motioner 1899 om en mera tidsenlig svensk namnlängd och 1900, att ändringar i rikets vapen och flagga fordra gemensamt beslut af konung och riksdag, hvilka bägge ledde till önskad påföljd. * Cavalli, Per Axel Henrik, ämbetsman, politiker. Född i Agunnaryds socken i Kronobergs län d. 31 maj 1852. Föräldrar: kaptenen Engelbrekt Adolf Joakim Henrik Cavalli -- hvilken släkt utgrenats ur släkten Cavallius (se I: 170) -- och Katarina Kristina Granstrand. Student i Lund 1870, aflade C. hofrättsexamen därstädes 1873, blef 1876 länsbokhållare och 1882 landskamrerare i Malmöhus län samt tog 1905 afsked ur statstjänsten. Som kamrerare i Malmöhus läns landsting från 1881 hade han ådragit sig ledamöternas uppmärksamhet och, efter att 1888--89 fungerat som af Första kammaren utsedd statsrevisor, valdes han 1889 af Malmöhus läns landsting till ledamot af samma kammare, som han sedermera alltjämt tillhört. Han slöt sig inom densamma till protektionisterna och invaldes redan 1891 i bevillningsutskottet, där han sedermera vid alla riksdagar haft plats, däraf den långa tiden från 1894 som ordförande. Ehuru han 1901--04 tillhörde den konservativt-protektionistiska majoritetens förtroenderåd, har han dock ansetts alltför smidig och opportunistisk för att nå någon verkligt ledande ställning. Han har ock mestadels begränsat sitt uppträdande i kammaren till bevillnings- och skattefrågor samt har varit mycket anlitad för kommittéarbeten. Bland dessa må nämnas: kommittén ang. utvidgande af arfsbeskattningen och utsträckning af stämpelskatten 1893, bevillningskommittéerna 1894 och 1895, kommunalskattekommittén 1897--1900 och kommittén ang. inkomstskatt och själfdeklaration 1901. Likaså var han 1905--06 en af Sveriges underhandlare om handelstraktat med tyska riket. Juris hedersdoktor i Lund 1903, valdes han 1904 till ordf. i riksgäldskontoret samt tillhörde vid båda urtima riksdagarna 1905 särskilda utskottet för behandling af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål. Till den proportionella valmetoden har han intagit en afvisande hållning. Ogift. Cederborgh, Fredrik. En ny upplaga af »Uno von Thrazenberg» och »Jacques Pancrace» utkom 1905 jämte en lefnadsteckning af författaren af Fr. Böök. 6. Cederschiöld, Johan Gustaf Kristoffer, har ytterligare bl. a. utgifvit Svensk språklära för folkskolor och allmänna läroverkens lägre klasser 1904 och Rytmens trollmakt 1905. 2. Cederström, Olof Rudolf, räknades vid 1809--10 års riksdag som en af hufvudmännen för det Mannerheimska partiet eller »1809 års män». 4. Cederström, Bror, blef 1802 serafimerriddare. 5. Cederström, Gustaf Albrekt Bror, blef serafimerriddare 1838. Centerwall, Julius Ebbe, tillhör fortfarande Andra kammaren, som 1906 insatte honom i konstitutionsutskottet.