togs han här i anspråk för offentliga uppdrag och var bl. a. ledamot af Kalmar läns norra landsting 1884--87, 1890--1901 och 1904--05 (från 1898 som vice ordf.). Från 1901 har han varit ordf. i Kalmar läns norra hushållningssällskap. 1894--96 representerade han Sevede och Tunaläns domsaga i Andra kammaren, men då han, ehuru i hufvudsak konservativ och protektionist, ställt sig skeptisk gentemot fläsktullens nytta, blef han vid periodens slut ej återvald, och det dröjde ända till 1902, innan han af sin gamla valkrets återinsattes i riksdagen, som han från denna tid oafbrutet tillhört. Genom sin framstående talegåfva samt ganska mångsidiga insikter och erfarenhet kom H. att snart bringas fram till en framskjuten plats inom det konservativa lägret, helst han älskade anslå en nyans moderatare färgton än genomsnittselementen. Han insattes ock 1905 i konstitutions- och 1906 i statsutskottet. Vid samma riksdag framträdde han som det nybildade »nationella framstegspartiets» mest stridbara man (också medlem af dess förtroenderåd) samt väckte bl. a. uppmärksamhet genom den motion om proportionella val till båda kamrarna, som väcktes af honom och frih. Th. Adelswärd. Det var därföre nog ock naturligt, att han kallades att som statsråd inträda i den på dylik politisk grundval bildade Lindmanska ministären d. 29 maj 1906. Han blef i densamma chef för ecklesiastikdepartementet, väl närmast på grund af det varma intresse för kyrkliga frågor, han tid efter annan ådagalagt, bl. a. som lekmannaombud vid 1893, 1898 och 1903 års kyrkomöten, vid hvilka han varit att räkna bland de moderata elementen. H. blef 1902 led. af Landtbruksakad. och var 1895 led. af kommittén ang. ändring i bevillningslagstiftningen samt 1897--98 i kommittén ang. jordägares rätt öfver vattnet på sin grund. Gift 1870 med Lucie von Krusenstjerna. Hammarsten, Olof, afgick 1905 från rektoratet och 1906 från professuren. 2. Hartmansdorff, Jakob August von, var fullmäktig i riksgäldskontoret 1823--29 och i riksbanken 1829--34 samt 1840--56. Hasselrot, Carl Birger, tillhör fortfarande Första kammaren och var ordf. i lagutskottet till och med 1904 års riksdag. Hazelius, Arthur Immanuel. Sonen Gunnar afled i Stockholm d. 26 febr. 1905. Gift 1902 med Gina Broman. Hedberg, Tor, har ytterligare utgifvit: Richard Bergh, en studie 1903, Sånger och Sagor 1903, Karl Nordström, en studie 1905, Reseminnen och konststudier 1905 samt författat de på scenen uppförda dramerna Amor och Hymen 1904 och Ett hems drama 1906, m. m. Hedenstjerna, Karl Josef Alfred, som afled i Stockholm d. 12 okt. 1906, har ytterligare utgifvit: Svenssons, berättelser och skizzer 1903, Ungt herrskap, berättelser, skizzer och humoresker 1904, Olof i Fornebo, en spelmanshistoria 1905, Petterssons Lina 1906. Hederstjerna, Fredrik Ludvig Salomon. Sonen Carl Fredrik Wilhelm, född på Torsjö i Jönköpings län d. 1 dec. 1861, blef student i Uppsala 1880, juris kandidat därstädes 1886, assessor i Svea hofrätt 1898, revisionssekreterare 1903, justitieråd 1905 och utnämndes d. 29 maj 1906 vid den Lindmanska ministärens bildande till konsultativt statsråd. Gift 1887 med Augusta Sofia Lovisa von Dardel, dotter af öfverintendenten F. L. von Dardel (se I: 221). 4. Hedin, Sven Adolf, var till sin död i Stockholm d. 20 sept. 1905 ledamot af Andra kammaren och tillhörde vid alla riksdagar från 1902 talmanskonferensen. Hans Tal och Skrifter äro 1904--05 utgifna af V. Spångberg. 5. Hedin, Sven Anders, skildrade 1903 i Asien i två delar sin sista stora färd (öfversatt på flera språk) och utgaf 1904 Tibetanska äfventyr samt 1905 Sverige och den stora östern. H. begaf sig hösten 1905 på ny upptäcktsfärd till det inre Asien. 2. Hedlund, Henrik, tillhörde Andra kammaren till och med 1905 års utgång samt var 1904--05 led. af tillfälligt utskott och vid båda urtima riksdagarna 1905 suppleant i det för behandling af med unionens upplösning sammanhängande spörsmål tillsatta särskilda utskottet. 3. Heidenstam, Carl Gustaf Verner von, har ytterligare utgifvit Skogen susar, Berättelser och sagor 1904 och berättelsen Folkungaträdet -- Folke Filbyter, med ämne från folkungatiden, 1905. Gift 3: 1903 med Anna Margreta Charlotta (Greta) Sjöberg. Henschen, Salomon Eberhard, blef 1897 led. af Vet.-akad. * Hernlund, Carl Hugo, skol- och kommunalman. Född i Lilla Edet i Västergötland d. 13 okt. 1848. Föräldrar: handlanden Johan Erik Hernlund och Carolina Charlotta Wedberg. Student i Uppsala 1867, blef H. 1875 fil. kandidat och promoverades 1882 till fil. doktor, efter försvar af afhandlingen Bidrag till svenska skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet 1718--1809. Han hade då sedan 1876 tjänstgjort vid Stockholms läroverk samt som e. o. amanuens vid riksarkivet 1875--80. Efter att 1882 förordnats till t. f. byråchef i ecklesiastikdepartementet, utnämndes han 1883 till lektor i historia och svenska språket vid Visby allmänna läroverk, där han äfven 1883--84 var rektor. Sistnämnda år förordnades han till rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm, hvilken post han ännu bekläder, från 1894 tillika lektor i historia, geografi och modersmålet. Genom hans kraftiga och energiska arbete har läroverket beredts nya tidsenliga lokaler. Däremot ha en del pedagogiska åtgärder från H:s sida uppväckt mycken diskussion och från sina håll ådragit honom skarpt klander. Sin förtjänstfulla verksamhet som skolhistoriker har H. fortsatt med att till den 1880 utgifna afhandlingen Skolordningsförslaget 1778 (i Stockh. gymn. årsberättelse) foga: Förslag och åtgärder till svenska skriftspråkets reglerande 1691--1739 1883, Vetenskapsakademien och Lars Laurels