Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den tidigaste beröringen mellan semiter och indoeuropeer. Foinikernas inflytande på Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREE SDI ENNART ET SSR AS NING 0 RR TN str NR ET AS ER or BER a SN vå
FOINIKERNAS INFLYTANDE PÅ EUROPA. 9
där de "saliga" fortsatte sitt i sällhet förbytta jordelif,
liknar fullständigt den lyckliga ort "fjärran i strömmarnas
mynning", där enligt den babyloniska sägnen några fromma
lefde i gudarnas sällskap.
Det bör icke häller glömmas, att semiterna under
forntiden till den grad omgestaltat Sydeuropas växt- och
djurlif, att det af den framstående kulturhistorikern Viktor
Hehn säges hafva semitiserats. Flera af de viktigaste
kulturväxterna och husdjuren i de nordliga medelhafslän-
derna äro sålunda af semitisk härkomst, och i hela Europas
kulturlif hafva de fått en fortbestående betydelse af en
eller annan art.
Vinträdet, hvars frukters bedrägliga saft redan åstad-
kom gubben Noaks smälek och fröjdade de homeriska
bjältarna, fingo europeerna mycket tidigt af semiterna,
hvarför också dess namn i de europeiska språken äro lå-
nade af dem, arabiska vain, hebreiska jan, assyriska ne,
grekiska (v)oinos, latinska vinum 0. 8. V.
Från Syrien och Palestina kom fikonträdet, som redan
å perserkrigens tid skänkte de fattigare grekerna en
hufvudbeståndsdel af deras föda.
Dadelpalmen, ur hvars frukt semiterna lockat närande
saft, hvarigenom de gjort en hel världsdel (Afrika) beboe-
lig, kunde i följd af klimatförhållandena ej vinna insteg i
Europa. Likvisst fick palmen en märklig plats närmast i
grekernas kulturlif. Ty af dess blad virades de seger-
kransar, som buros vid grekernas nationalfästspel. Denna
sed härrörde enligt fornsägen från Kreta, som var en
hufvudort för den semitiska odlingen. Som bekant hörde
palmkvistar också till den judiska löfhyddohögtidens fäst-
tecken, och ännu hos oss är den semitiska palmens blad
det ändade lifsloppets seger- och fridssymbol. Likaså är
«palmetten’ (palmbladet) ett vanligt dekorationsmotiv i
byggnadskonsten.
Rörväxten, som är hemma i Tigris och HEufrats
sumpmarker, fann redan i den älsta forntiden en mång-
sidig användning på grund af sin lätthet och fasthet.
Babyloniernas rörvaror bredde sig öfver hela främre Asien
och kommo med foinikerna till Grekland, Italien m. m.
Röret bibehöll härvid sitt babyloniska namn ganå, som
återfinnes i grekiska kane, kanne, latinska cana, canna, och
bildade flera nya ord, hvilka delvis äro brukliga äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
