Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Arabernas uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sker
ESA AN hd AR ra RE LT SA AN ösa a bAD ee AS Pe MA RSKnr RE rd
ARABERNAS UPPTRÄDANDE. 23
Den 8. k. arabiska filosofin kullkastar icke påståendet,
att den semitiska rasen öfver hufvud visat sig mindre
fallen för filosofiskt tänkande. Men den visar å andra
sidan det orätta i den store fransmannen Kenans och
andras påstående, att islåm dödat vetenskapen och filosofin.
Korånen lär visserligen, att Gud allena är vetande, men
denna lära bör icke hindra och hindrade faktiskt icke t:
ex. hos de spanska muhammedanerna forskning och veten-
skap mera än kristendomens förbud att ängslas för mor-
gondagen kväft idoghet och forskning bland de kristna.
Oaktat sitt ringa egna värde fick den arabiska filo-
sofin en stor betydelse därigenom att den i Europa spridde
kännedomen om den grekiska filosofin, främst Aristoteles,
som under hela medeltiden utgjorde den kristna filosofins
grund. Då i hela västerlandet icke fanns något klassiskt
filosofiskt arbete på grundspråket, måste vetandet inhämtas
ur ofvan berörda af judar gjorda mer eller mindre lyckade
latinska öfversättningar från arabiskan äfvensom ur ara-
bernas kommentarier. Dessa voro naturligtvis genomsy-
rade af arabernas egna föreställningar. Sålunda fingo
äfven de arabiska idéerna insteg i det medeltida Europas
andliga lif.
Den arabiska filosofins kanske största förtjänst, dess
djärfva rationalism, förbredde sig också den i de kristnas
läger. Här gick det förnuftsenliga tänkandet inom kort
samma öde till mötes, som drabbat det hos araberna själfva.
Det ådrog sig de rättrognas hat och förföljelse. Där upp-
stod en liflig strid mellan förnuftstro och kyrklig öfver-
naturlighetstro, en strid i hvilken andens synvidd betyd-
ligt utvidgades och kyrkans dödande auktoritet bröts.
Kyrkans kamp mot den af araber och judar fostrade fri-
sintheten afspeglar sig tydligast i Gregorius" och de andra
påfvarnas häftiga kamp med käjsar Fredrik 2. Ty denne
furste, som en stor del af sitt lif lefvat på Sicilien om-
gifven af arabiska och judiska lärda och själf talade ara-
biska, var kristenhetens högststående representant för den
arabiska världsuppfattningen. |
I samma riktning gingo de naturvetenskapliga och
medicinska studier, som samtidigt vunno allt större bety-
delse vid de efter arabiskt mönster inrättade älsta univer-
siteten i Taranto, Salerno, Bari, Montpellier o. 8. Vg
hvilka delvis både araber och judar voro anstälda som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
