Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den semitiska språkforskningens strid mot gällande dogm - Monoteistisk riktning i andra religionsformer - Babel och Bibel-stridens innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Monoteistisk riktning i andra religionsformer.
sådan esoterisk, bestämdt monoteistisk
riktning vid sidan af en officiell polyteistisk kult.
I Indien och Egypten se vi, att de många
gudarna, som för folket och i kulten
uppträdde parvis eller i triader, i invigda kretsar fattades
såsom uppenbarelser af det »enda, oskapade och
namnlösa gudomsväsendet». Den grekiska filosofen Plutark
uttalar den tanken, att, liksom sol och måne, vatten
och jord äro hvar för sig ett och detsamma för alla
människor, ehuru de hos olika folk bära olika namn,
så äro också alla olika namn på gudar och alla olika sätt
att dyrka dem blott namn på och dyrkan af ett och
samma väsen, som styr allting. Ock när kyrkofadern
Augustinus erinrar om, att enligt de hedniska filosoferna
Jupiter hette Jupiter i himlen, Juno i luften, Neptun i
hafvet, Pluto i underjorden, Vesta vid hemmets altare, sol
och måne bland himlakropparna, så är detta en
öfverraskande likhet i tanke och form med just den
babyloniska text, som Delitzsch åberopar, och där Marduk heter
Nergal som stridens gud, Sin som nattens upplysare,
Addu som regnets gud o. s. v. Och det berättas, att när
en gång en kristen missionär i Indien ifrade mot
polyteismen, förde en bramin honom till en stilla, solbelyst
sjö och sade: »Alla folks gudar äro liksom alla sjöars
strålande spegelbilder af en enda och samma himmelska
sol».
Babel och Bibel-stridens innebörd.
I denna strid för Israel mot panbabylonismen, för Bibel
mot Babel hafva dock den modärna bibelkritikens
målsmän i sin ifver icke aktat på, att Delitzschs
föredrag genom de särskilda
omständigheter, hvarunder de framkommit, fått en helt
annan betydelse och långt större räckvidd. Om
Jahvenamnet är Israels uteslutande egendom eller ej, om Gamla
testamentets monoteism utgör eller icke utgör en
oöfverstiglig skiljemur mellan babylonisk och israelitisk religion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
