- Project Runeberg -  Ett diktaröde : en roman om P. B. Shelley /
159

(1919) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

upplevat under dessa år? Han hade väl haft det bra på
alla sätt under denna vistelse i det sköna Italien?

Dock — för tillfället var all undran i den vägen
bortblåst. Och likaså förtreten över Byrons ovänliga
mottagande.

Med spelande svarta ögon såg sig den nyanlände
poeten-kritikern-redaktören omkring, infångade i en blink,
med muntert och vaket intresse, allt vad av vackert och
karaktäristiskt han såg.

Vaktade av ett par soldater, gingo några fångar och
sopade gatan, släpande sina järnkedjor efter sig.

— Det där rasslet av fångkedjor, sade Shelley, det
förföljer en genom alla Italiens städer. Det är som en
ohygglig mardröm. Jag har talat ibland med några av dessa
fångar — det går för sig ifall man sticker ett par scudi
till soldaterna — och för vilka obetydliga förseelser är det
inte stundom som de påläggas detta straff, detta
grymma straff.

— Ja, det är verkligen inte alla fångar som har det
lika bra som jag hade det, sade Leigh Hunt.

Han tänkte på fängelset i Surrey, där han suttit ett
par år för en djärv artikel mot prinsen-regenten: där hade
han låtit sätta upp tapeter med rosengirlanger och målat
taket i himmelsblått med drivande skyar och haft blommor
och statyetter och böcker och piano och kulörta jalusier
för fönstren, så att hans vänner, som kommo på besök, sade
att hans fängelse var likt en fesaga. Ty att få ut det bästa
av varje situation och se det bästa hos varje människa —
utom förstås hos tyranniska regenter! — det var hans
livsfilosofi, och den hade hjälpt honom genom många
svårigheter.

De hade hunnit till slutet av via S. Maria. Med ett
utrop av beundran tvärstannade Hunt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shelley/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free