Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
HJALMAR SÖDERBERG •
Det är detta missmod, som är det djupa
mänsklighetsdraget i denna underliga dikt. Hur mången
av mänsklighetens förare ha icke vid slutet av sin
bana frestats att viska sig själva i örat detta "Kain,
Kain!" Resultatet av ett genis verksamhet — den
positiva vinningen — är icke alltid lätt att se.
"Mindes du hin flod, Strabon skriver om <— hin
flod, som har sine kilder på det libyske berg? Den
vokser og vokser i sit løb; men når den er som
størst, siver iden ud i ørkensanden og begraver sig
selv i det jordens moderskød, hvoraf den fremgick."
Det torde här vara en ganska allmänt spridd
mening, att Ibsen, åtminstone i sitt senaste stadium,
är obegriplig för icke skandinaviska läsare. Jag har
redan i förbigående bemött denna åsikt. Ibsen
tillhör både av börd och utveckling en nation, som
är långt fåtaligare än den norska: de originella
människornas nation. Han har för alltid upphört
att vara de hundra fyllda parketternas man, i sitt
hemland liksom annorstädes; men att han gjort
sig förstådd av själsfränder Europa runt, därom
vittnar snart sagt varje häfte av de stora
kulturländernas litterära tidskrifter. Hans symbolism,
som väl stundom mystifierar publiken, även då den
icke förekommer så genomförd som i "Bygmester
Solness", bereder sällan de verkliga kritiska
talangerna några svårigheter. Lemaitre gör sitt bästa
att skingra den franska publikens stupida förvåning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>