Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARIA
| 99
II.
LILLE EYOLF.
1895.
Hur har "Lille Eyolf" blivit till?
När diktaren hade fullbordat "Bygmester
Sol-ness", var han trött. Detta stycke var en andlig
kraftuttömning av utomordentligt våldsam art.
Under den tid av vila, som närmast följde, har
han — föreställer jag mig — då och då i minnet
umgåtts med det sällsamma galleri av människor,
som under en lång diktarebana vuxit fram ur hans
fantasi.
Kanhända dröjde han då också en eller annan
stund vid Hjalmar Ekdahl, självoptimisten.
En diktare, som nyss fått ett betydelsefullt verk
färdigt, bemäktigas ofta med ens av en trött
likgiltighet för hela den krets av tankar och
stämningar, ur vilken han format sin dikt, och söker
bort till dess motsats. Från ett drama, vars
innehåll var brottning mellan idéer, och vars form väl
mycket liknade ett marionettspel med symboler,
vänder han sig så till en enkel dikt om två
människors lifsöde. Och från Solness, som under
struggle-for-liferns mask döljer en obarmhärtig
siälvrannsakare — en självpessimist — vänder han
sig ännu en gång till självoptimistens tvp. Väl är
den variant, han denna gång skapat, icke på långt
när så färsk, så naivt oanfrätt av allt självtvivel
som "Vildandens" tragikomiske hjälte; men nerven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
