Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARIA
"" 185
Samtidigt når Heidenstams poetiska mästerskap
i de nva dikterna sin höjdpunkt. Hans vers sprutar
något mindre gnistor än förr; den når i stället ett
djup och en fulltonig helhet, som den förut ofta
saknade. Läs "Sommarnatten", en bland de
underbaraste dikter vår lyrik äger! En stämning så
drömlikt skör, att den för var och en annan skulle ha
brustit isär och gått upp i rök vid första försök
att kristallisera den till dikt, kläder han här i
språkets vanligaste och av alla kända ord med en
intuition så sömngångaraktigt säker, att det hela
kvar-1 ämnar ett intryck av trolleri. Eller tag "Den
nioåriga freden". Den är en av de få dikter i
samlingen, som i allt vad på innehållet ankommer skulle
kunnat rymmas inom sfären av Heidenstams
tidigaste stadium; men formen, som går snörrätt på
målet utan att låta en enda idé av sidoordnad natur
komma till ordet, röjer genom sin begränsning den
mognade mästaren. Och behöver jag erinra om de
korta dikterna i bokens senare hälft, "Önskan",
"Vid brasan", "Vid kistan med familjereliker" och
alla de andra? Man kan läsa dem och glömma dem,
som man kan läsa och glömma alla dikter; men
var och en av dem dröjer kvar likt en stämning,
en melodi, som plötsligt kan stiga upp ur de
omedvetna trakterna av vårt minne, då vi minst ana det.
Och en dag märker man, att man kan en eller annan
av dem utantill och kan icke erinra sig, när man
lärde dem.
Den aktuella kritiken har så nyligen och så
utförligt behandlat dessa dikter, att jag i detalj icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>