Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARIA
"" 361
gedigen och på flera händer glansfull utformning
som i går på Dramatiska teatern.
Jag har aldrig sett någon "Tartuffe" före herr
Hedqvists och saknar alltså jämförelsepunkter.
Namnet Tartuffe lär vara härlett från det italienska
ordet för tryffel, och rynkig och svartmuskig som
en tryffel (eller är det murklor jag far efter?) hade
herr Hedqvist gjort sig. Man kunde inte gärna
tvivla på att det var en kanalje man hade för sig.
Kanske hade jag tänkt mig typen litet mera slät
och hal (också litet mera "gros et gras, le teint
frais, et la bouche vermeille", som Dorine säger),
med ett yttre som nödtorftigt kunde förklara både
hans egenkärlek och hans förmåga att dupera —
ty man får dock inte tänka sig att han aldrig har
duperat någon annan än Orgon. Men den utmärkte
skådespelaren genomförde sin uppfattning med den
energi och den förmåga att fånga intresset som
präglar nästan allt vad han gör. Herr Personne
som den koleriska enfalden i den gamla gossen
Orgons person gjorde, som det föreföll mig, ett
alltför ungdomligt intryck; det skulle nästan krävas
en liten släng av dementia senilis i typen för att
göra den rätt trovärdig. Men stil och teknik svika
naturligtvis inte skådespelaren i en Molièreuppgift,
och rollens tämligen begränsade komiska möjligheter
blevo naturligtvis tillgodosedda. Fru Stina Hedberg
har i Elmires krävande roll en uppgift som passar
henne utmärkt, och hon ger den med all den
maliciösa och taktfulla esprit som hör till. Fröken
Kolthoffs Dorine är så saftig och rolig som hon är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
