Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trodde henne obetingat. Hon hade ju nyss kommit
från landet, och någon annan kunde ju likaväl ha
kommit in genom den öppna köksdörren och tagit
pengarna, eller polisfrun kunde ha förlagt sin
portmonnä. Till och med polisen blev litet tveksam.
Han hade trott att hon var en yrkestjuv, som hade
gått upp i huset för att stjäla, och att hennes fråga
om sömmerskan bara var en förevändning. Han
fick gå sin väg med oförrättat ärende.
— Herrskapet får väl se med tiden, om hon är
ärlig, sade han.
— Ja, vi fick se det!
— Och henne hade vi till barnjungfru i fem
månader, sade Sigrid. Och vi trodde henne bara om
gott, ända tills mot slutet. Minns du den där gången
då hon var ute med lilla Greta och höll på att aldrig
komma hem. Vi gick ut och sökte överallt i
närheten — vi hade ju sagt åt henne att hon bara fick
gå i den närmaste trakten med barnvagnen, på
Karlavägen och Narvavägen. Äntligen kom hon —
hon hade gått vilse, sade hon. Och sedan berättade
faster Louise, att hon just den dagen hade sett henne
gå över Norrbro med lilla Greta i vagnen — i
spetsen för vaktparaden, i en klunga av ligapojkar
och med en cigarrett i munnen, som hon blossade
på. Människorna stannade och skrattade åt henne.
— Ja, sade Henrik, det var då vi började
misstänka att det var något besynnerligt med henne.
Jag minns en annan gång, då jag kom ut i köket
på kvällen, och hon låg i badkaret. Du brukade ju
tvinga henne att bada ibland. Jag trodde i första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
