Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
hjalmar söderberg
— Hon borde ju inte ha svarat något. Men hon
svarade, lågt: Ja.
S å hade de blivit bekanta.
I Kalmar skulle båten ligga flera timmar. De
gingo i land för att gå och se på staden
tillsammans. Ingen av dem hade varit där förr. De gingo
omkring på gatorna bland de små gammaldags,
lustiga husen. De hade ännu inte presenterat sig
✓ för varandra. De hade bägge en känsla av att det
inte brådskade med det och att de kunde ha roligt
tillsammans en stund utan att veta något om
varandra. De kommo till det gamla slottet och gingo
omkring på vallarna. Det var just i solnedgången.
De sutto länge på den gamla fästningsvallen vid
havet. De sutto där ännu sedan solen gått ner. Och
de kysstes.
Det föll sig så naturligt.
—–Och sedan hade de förstås presenterat
sig för varandra.
Då kommo de underfund med att de hade
gemensamma bekanta, och så hade de strax mycket mer
att tala om med varandra.
Halva natten hade de sedan suttit uppe på däck.
Och månsken var det. Då också.
— -—–Han kysste henne åter.
— Minns du?
— Jag minns.
— Kom, sade Elsa till Karl, kom, så skall jag
visa dig "Sibyllans grotta".
Hon drog honom med sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
