Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det sjätte sinnet •217
— Ja, inte sant, svarade hon, ä r hon inte
förtjusande?
I rökrummet sutto skalderna och talade om
affärer. En av målarna fantiserade vid pianot.
Premiär-aktören stod orörlig mitt på golvet, som en staty.
Plötsligt hoppade prinsessan graciöst ned från
bordet och släckte det elektriska ljuset. Därefter
satte hon sig på en kudde på golvet. Damerna
upphävde ett tjut av hänförelse och bildade ett
zigenar-läger runt ornlkring henne. Hon började tala om
spöken och andar och om Gud, i en lätt och
kvittrande ton, flärdfritt och familjärt liksom nyss, då
hon talade om kungen av Danmark. Målaren
slutade upp att fantisera, skalderna kommo fram ur
rökrummet som björnar ur sitt ide, och vår värd,
den förbindlige generalkonsuln, tog mig avsides och
viskade:
— Nu får ni lov att försöka hålla er allvarsam.
Den dam, som med en gest av ojämförligt behag
hade lossat en agapantus från sin gördel och givit
mig, låg vid prinsessans fötter och såg in i hennes
ögon, medan hon talade om spöken och andar och
om Gud. Och Maria från Betanien hade icke ett
så saligt uttryck i ögonen, då hon låg vid mästarens
fötter.
— Ja, sade en av skalderna, prinsessan har rätt,
det finns spöken. Ute på landet, där jag bor, ha vi
ett spöke i svart röck och cylinderhatt. Det skymtar
ofta förbi mig i mörkningen, när jag går över
förstugan. Det håller sig helst i närheten av
telefonapparaten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
