Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensam en eftermiddag i skymningen. Blåsten pep
kring husknutarna och det föll en regndroppe då
och då. Jag kom in på den gatan, där jag visste
att han bodde, och förbi huset. Jag stannade och
såg att det lyste i hans fönster, jag såg hans huvud
i lampskenet, lutat över en bok. Det drog mig som
magnet, jag tyckte att det skulle vara så bra att
vara där inne, hos honom. Jag smög mig in genom
porten och uppför halva trappan — där vände
jag om.
Om han hade skrivit till mig i de dagarna,
skulle jag ha svarat. Men han hade tröttnat på
att skriva och aldrig få svar, och sedan träffades
vi aldrig — inte på många år, och då var ju allting
sa annorlunda.
Jag har visst redan sagt »er, att jag var mycket
religiöst uppfostrad. Nu sjönk jag alldeles ner i
religionen, jag blev sjuksköterskeelev, men måste
sluta därför att min hälsa hade blivit klen; så var
jag åter hemma, gick i mina sysslor där i hemmet,
som förut och drömde och längtade och bad Gud
befria mig från mina drömmar och min längtan.
Jag kände att det som var var outhärdligt, att en
förändring måste ske. Så en dag fick jag veta av
far, att pastor Gregorius hade begärt mig till hustru.
Jag stod alldeles häpen, han hade aldrig närmat
sig till mig på något sådant sätt att jag kunnat
ana något. Han hade umgåtts länge hos oss, mor
beundrade honom, och far var lite rädd för honom,
tror jag. Jag gick in i mitt rum och grät. Det var
alltid något hos honom som bjöd mig emot på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
