Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 268 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Signalsystem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ensamt grönt sken skulle utgöra den restriktiva signalbilden och
dubblerat grönt sken signal för huvudtågväg. I konsekvens härmed borde även
dagsignalerna ändras, så att en vinge fick gälla för sidotågväg och två
vingar för huvudtågväg. På grund av de praktiska olägenheter och
betydliga kostnader, som genomförandet av denna ändring skulle medföra, kom
densamma icke till stånd.
Risken för felaktig
signalbild på grund av släckt
lampa har emellertid
kunnat avsevärt nedbringas
genom sedermera
vidtagna förbättringar i
belysningssystemet.
Förutvarande fotogenbelysning
i semaforerna ersattes
överallt med gas eller
elektriskt ljus, vilket
arbete forcerades på grund
av den genom
världskriget vållade bristen på
lysoljor och var avslutat
omkring 1918. Även dagsignalernas synlighet förbättrades genom införande
av vingar med hel yta i stället för gallerverk samt genom
ändamålsenligare målning.

198. Ljussignaler för in- och utfart vid station.

Ett betydelsefullt framsteg var införandet av ljussignaler för
signalering såväl dag som natt. Dylika signaler hade, långt innan desamma
kommo till praktisk användning i vårt land, i stor utsträckning varit i
bruk i Amerika icke blott å förortsbanor med lätta, relativt långsamt
gående tåg utan även å fjärrbanor med tunga, snabbgående tåg, för vilka
signalerna måste vara synliga på stort avstånd. Fördelen med
ljussignalerna ligger först och främst däri, att skillnaden mellan dag- och
nattsignaler bortfaller, i det att samma signalbilder användas såväl dag som
natt. Ljussignalerna möjliggöra ett avsevärt enklare utförande än
signaler med rörliga armar och skivor och kräva icke samma komplicerade
anordningar för manövreringen. Såväl anskaffnings- som
underhållskostnaden blir härigenom mindre, på samma gång som driftsäkerheten
ökas särskilt i trakter med strängt vinterklimat.

Vid banelektrifiering tillkom så för ljussignalerna den fördelen, att
deras signalbilder på grund av sin beskaffenhet icke i samma grad som
semaforer bortskymmas av stolpar och ledningar, vartill kommer, att
ljussignalernas mindre dimensioner och vikt ofta möjliggöra en för
siktbarheten förmånligare uppställning.

Införandet av ljussignaler innebar icke någon principiell ändring av
signalsystemet, i det att å ljussignalerna samma signalbilder kommo till
användning, som förut använts nattetid. Inga nya signalbegrepp
erfordrades sålunda, och signalföreskrifterna behövde endast kompletteras i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>