- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
273

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Signalsystem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omnämnda tågvägsvingar å infartsförsignalerna. Försöken med
genomfartssignal ledde till den uppfattningen, att enbart dylik signal utan
kombination med utfartssignal medförde vissa oklara moment i
signaleringen, men att anordningen som sådan lämpade sig väl som
utfartsförsignal. Försöken avvecklades därför, och vingen erhöll sin nuvarande
karaktär av utfartsförsignal.

Anordningarna för utfartsförsignal kunde vid ljussignaler avsevärt
förenklas. Utfartsförsignalen sammanbygges med infartssignalen genom att
komplettera den sistnämnda med tvenne, under de övriga anbragta
lyktor, en grön och en vit. Då infartssignalen visar »stopp», kunna dessa
lyktor vara släckta, likaså vid infart å sidospår. Då infarten ställes till
»kör för huvudtågväg», tändes även utfartsförsignalen och visar grönt
blinkljus, då utfartssignalen intager stoppställning, och vitt blinkljus, då
utfartssignalen är ställd till »kör». Signalbilden för huvudtågväg blir
sålunda ett grönt fast sken jämte ett under detta synligt grönt eller vitt
blinkande sken.

För det gröna blinkande skenet kan med fördel användas en av de
för sidotågväg avsedda lyktorna, varigenom besparing ernås såväl i
kostnad som utrymme. Ä en signal med fem ljusöppningar, anbragta över
varandra på 350 mm avstånd, visas sålunda följande signalbilder:
1 grönt fast sken + 1 grönt blinkande sken = infart å huvudtågväg, utfartssignalen visar »stopp»,
1 » » » + 1 vitt » » = genomfart å huvudtågväg,
2 gröna fasta sken = infart å första sidotågväg,
3 » » » = » » annan         »

Ljussignallyktorna placeras i följande ordning, räknat uppifrån och
nedåt: grönt, rött, grönt, vitt, grönt. Den nedersta lyktan användes
sålunda både för utfartsförsignalen och för signalering av sidotågväg.

        5. Tågvägssignalering

Antalet vingar eller ljussignallyktor för givande av körsignaler av olika
utseende till olika tågvägar är å de i det föregående beskrivna
signalinrättningarna begränsat till tre. I de först utförda
säkerhetsanläggningarna följdes principen, att varje tågväg skulle signaleras med
särskild signalbild. Då antalet infartstågvägar från en och samma linje
översteg tre, användes icke flervingad semafor, utan i stället uppsattes
invid tågspåret utanför stationen en envingad semafor samt närmare
bangården och jämsides med varandra envingade semaforer till samma
antal som tågvägarna. Sistnämnda semaforer benämndes vägsignaler.
Denna anordning kom till användning exempelvis vid den i
minnesskriften av år 1906 beskrivna säkerhetsanläggningen i Malmö och
sedermera även i anläggningar vid Stockholms central och Lund.

Man iakttog emellertid en viss svårighet för lokpersonalen att orientera
sig efter signalerna med den anhopning av dylika, som blev en följd av detta
system för tågvägssignalering. Vid en senare utförd ändring av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free