- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
299

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Säkerhetsanläggningar vid vägkorsningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stationer till ett gemensamt ställverk, avsett att betjänas av tågklareraren
personligen. För att vid dylik station kunna ålägga tågklareraren skötseln
av bommar var det nödvändigt att göra detta arbete så bekvämt som
möjligt. På denna grund tillkom systemet med halvautomatisk manövrering,
som första gången utfördes för två bompar i Skövde i samband med en
elektrisk
ställverksanläggning. Bommarna äro
anordnade så, att desamma
måste fällas av
tågklareraren genom omställning
av en ställare å
ställverket, innan signalen för
tåget kan visa »kör», men
lyftas automatiskt, då
tåget framgår. Det
sistnämnda åstadkommes
med hjälp av de i
säkerhetsanläggningen ingående spårledningarna.
Anordningen visade sig vara en ur driftsynpunkt praktisk lösning, som
sedermera kommit till användning vid ett flertal platser.

illustration placeholder
212. Manövertavla för elektriska fällbommar i Halmstad.


I sitt slag märklig är en vid Halmstad utförd anläggning, där sammanlagt
tolv gatukorsningar inom en sträcka av 2,6 km skötas från en
manövertavla i tågexpeditionen vid Halmstads norra. Genom det halvautomatiska
systemet har skötseln av fällbommarna kunnat så förenklas, att den kan
handhavas av platsvakten utan att nämnvärt inkräkta på övriga göromål
för tågexpedieringen. Före anläggningens tillkomst sköttes
vägövergångarna från fyra olika postställen. Centraliseringen har visat sig
medföra fördelar icke blott för järnvägen genom minskade
bevakningskostnader utan även för gatutrafikanterna därigenom, att bommarnas fällande
och höjande nu kan med större precision anpassas efter tågens gång.

2. Automatiska signaler



Automatiska signalanläggningar hava under de senare åren kommit
till användning i stor utsträckning vid vägkorsningar. Omkring 400
anläggningar äro för närvarande i bruk vid statens järnvägar.

Signalerna bestå av optiska och akustiska signaler, vilka användas
antingen var för sig eller båda samtidigt. Den akustiska signalen utgöres
av ringklocka, som ringer, då tåg kommer. Den optiska signalen utgöres
av blinkljussignal, synlig såväl om dagen som om natten. Rött sken
angiver »stopp» och vitt sken »klart». För det vita skenet användes ett signalglas
med blåaktig färgton. Enligt av sakkunniga verkställd undersökning är
det härigenom erhållna blåvita skenet vid de allmännast förekommande
slagen av färgblindhet möjligt att skilja från det röda. För att ytterligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free