- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
457

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÅNGLOKOMOTIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Några av de nyaste E-loken äro utrustade med förvärmare av Knorrs
system.

Loken litt. E hava treaxliga tendrar litt. L av liknande typ som nyare
tendrar litt. C.

illustration placeholder
359. Lokångpanna litt. F. Skala 1:85.


Snälltågslokomotiv litt. F. Denna säregna maskin är otvivelaktigt statens
järnvägars i tekniskt avseende främst stående ånglok.
Typen förenar i sig kraft och snabbhet. Ångpannan är
större och tyngre än hos någon annan loktyp och måste
därför uppbäras av ej mindre än sex axlar, de två första
förenade i boggi, de tre följande kopplade och sist en
löpaxel, d. v. s. axelanordning 2—C—1.
Fyrcylinderanordningen med kompoundverkan är ensam i sitt slag
vid statens järnvägar och loket kunde på sin tid räknas
bland de främsta och modernaste i Europa. Ångtrycket utgör 13 kg per kvcm.

På grund av ångpannans storlek och höga läge måste ångdomen vara
låg och skorstenen till en stor del neddragen i rökskåpet, se bild 359.
Eldstaden har en betydande bredd nedtill och sträcker sig åt sidorna över
hjulen. Den måste därför ligga bakom femte hjulparet, vilket gör att
rundpannan blir ganska lång, ävenså rökskåpet. För att loket ändock ej
skall bli »baktungt», hava eldstadsgavlarna utförts med lutning framåt.
Rundpannan är 1 700 mm i diameter med 16,5 mm plåttjocklek och 5 300
mm mellan tubplåtarna. Överhettartuberna samt överhettningsrören
hava något större diameter än den vanliga. Gnistfångaren är utförd av
perforerade plåtar i form av en stympad pyramid med basen uppåt.
Rökskåpsluckan är konisk till formen som vid lok litt. B. Liksom pannan
i övrigt är även rökskåpet isolerat med »magnesia lagging»[1] och
oxiderad blankplåt. Asklådan är neddragen djupt mellan ramarna och utom
de vanliga luftluckorna försedd med rensluckor på sidorna.

Vardera sidans cylinderpar är gjutet i ett stycke med gemensamt slidskåp och
efter samma modell för båda sidor, bild 360. Cylindrarna ligga i lutning 1 : 9,15,
men därjämte äro högtryckscylindrarna parallellt förhöjda ytterligare 80 mm, allt
för att vinna tillräckligt utrymme över boggin och första koppelaxeln. Mellan
cylindrarna och rökskåpets botten äro kilformiga bärvinklar inpassade.
Slidstyrningen av Heusingers modell är förlagd utom ramarna, och rörelsen överföres till
den invändigt belägna sliden medelst en vickaxel. Omkastningsskruven ligger på


[1] En blandning av magnesia och asbesttrådar i form av tillpassade plattor, klädda med
asbestpapp. Denna »lagging» användes numera i stället för amiant eller asbestmadrasser
som isoleringsmaterial för lokpannor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free