- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
475

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ELEKTRISKA LOKOMOTIV OCH MOTORVAGNAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Motorstyrkan för alla dessa lokomotiv och motorvagnar visade sig
emellertid redan vid bearbetningen av det första projektet till
elektrifiering i större skala alldeles för liten. Den gamla idén, att vid elektrisk
drift tågen skulle uppdelas i små och många enheter, visade sig
omedelbart vara ogenomförbar av ekonomiska skäl. För elektrifieringen av
linjen Kiruna—Riksgränsen visade det sig sålunda nödvändigt att räkna
med malmtågslokomotiv med minst 1 600 hästkrafter och
persontågslokomotiv med åtminstone 1 000 hästkrafter.

Vid denna tid — omkring år 1910 — hade man emellertid vid
elektriska järnvägsanläggningar i utlandet stora svårigheter på grund av ofta
förekommande kuggbrott i utväxlingsanordningen för de då vanligen
använda tasslagermotorerna. De första elektriska lokomotiven för linjen
Kiruna—Riksgränsen blevo av denna anledning utförda med motorer
utan kugghjulsutväxling. Dessa motorer måste med hänsyn till det
erforderliga hästkrafttalet därför utföras med omkring 2 m rotordiameter, och
måste med hänsyn därtill motorn förläggas uppe i lokomotivens
maskinrum. Motorkraften överföres medelst koppelstänger först till en
blindaxel, förlagd i lokomotivramverket i jämnhöjd med lokomotivens
drivaxlar och från denna till
drivhjulen. 17
malmtågslokomotiv typ Oab och 2
persontågslokomotiv typ Pa med
motorer av denna typ hava
levererats till statens
järnvägar och äro ännu i tjänst.
Lokomotiven typ Oab äro
utförda som dubbellokomotiv,
vartdera bestående av två
kortkopplade halvor med en
motor vardera. Lokomotiven
typ Pa utfördes som
enkellokomotiv med en motor
vartdera.

illustration placeholder
374. Elektrolok typ Z. Antal 1 st. Användes vid malmbanan för lokaltrafik. Hkr totalt 450. Vikt 52,2 ton. Maximal dragkraft 6 ton. Maximal hastighet 75 km per timme.


illustration placeholder
375. Elektrolok typ Pa. Antal 2 st. Användas vid malmbanan för snälltåg, persontåg och lokaltåg. Hkr totalt 900. Vikt 90 ton. Maximal dragkraft 8 ton. Maximal hastighet 100 km per timme.


Efter några år hade man
dock till stor del lyckats
övervinna de förut här
omtalade kugghjulssvårigheterna och samtidigt hade man
funnit, att motorstyrkan per
lokomotiv måste ökas mer
än som av utrymmesskäl var
möjligt med bibehållande av
de stora direktkopplade
motorerna. Vid ångdrift hade
malmtågen på linjen Kiruna
—Riksgränsen utgjorts av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free