Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 601 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torv som lokbränsle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Från torkfälten transporteras dagsbehovet av torv direkt till torvpulverfabriken,
medan resten inlägges i torvlador. De äldre ladorna äro utförda med vertikala
sidoväggar samt tak med takfall åt båda sidorna. Enär torvens sidotryck mot de
vertikala väggarna föranledde skador å dessa med åtföljande reparationskostnader,
har en nyare, större torvlada utförts med triangulär sektion, varvid sidorna givits
omkring 50° lutning, vilket ungefärligen motsvarar släntvinkeln för störtad torv.
Ladorna äro klädda med spån, varigenom ventilationen genom desamma underlättas.

528. Schematisk framställning av tillverkningsprocessen för torvpulver.

Torvpulvrets tillverkning visas schematiskt å bild 528 och försiggår i korthet
sålunda.

Först sönderdelas torvstyckena medelst en valskross och en desintegrator,
varefter grövre partiklar och föroreningar avskiljas genom siktning. Härefter ledes
den finfördelade torven till en torkugn, där torven efter hand får passera en serie
kamrar, i vilka densamma medelst skraptransportörer sakta föres fram över
kamrarnas av gjutjärnshällar utförda bottnar, som på undersidan bestrykas av
förbränningsgaserna från särskilda värmeugnar, vilka eldas med dels vanlig stycketorv,
dels under pulvertillverkningen uppkommet avfall och dels stubbar o. dyl., som
erhållas vid mossens avröjning. Sedan förbränningsgaserna bestrukit
gjutjärnshällarna, pressas desamma medelst en fläkt in i själva torkkamrarna i riktning
motsatt pulvrets rörelseriktning, varigenom ytterligare värme tillföres pulvret. Den
finfördelade och torkade torven, vars vattenhalt nu nedgått till cirka 15 procent,
föres härefter till en sikt, varifrån det genomsiktade pulvret går direkt till ett för
pulvrets förvaring avsett pulvertorn, rymmande cirka 220 ton. Resten går vidare
till en kvarn för finmalning och slutligen åter genom en sikt, varefter det färdiga
pulvret ledes till torvpulvertornet. För torvens och torvprodukternas transport
mellan olika apparater och anordningar under tillverkningsprocessen användas
paternosterverk vid vertikal förflyttning och skruvtransportörer vid förflyttningar
i plan eller svag stigning.

Såsom förut angivits var fabriken vid Vislanda avsedd för en årlig
tillverkning av 20 000 ton torvpulver, men uppnåddes aldrig mera än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>