Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 602 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torv som lokbränsle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omkring hälften av denna kapacitet. Vid full drift har arbetsstyrkan
varit omkring 45 man vid själva torvpulverfabriken samt 80 man för
torvupptagningen. Därutöver har för vändning och kupning av torv
använts minderåriga, tidvis ända till inemot ett 100-tal samtidigt.

529. Torvpulverfabriken vid Vislanda.

Det färdiga torvpulvret, vilket är så finfördelat, att i regel 98 procent
av detsamma kan passera genom en sikt med 900 maskor per
kvadrattum, har en specifik vikt av endast 0,35, är mycket lättantändligt och
måste därför alltid förvaras i slutna rum.

Från torvpulvertornet vid fabriken transporteras pulvret till lokstationerna å
linjen i särskilda cisternvagnar litt. Q15 med en lastförmåga av 16 ton samt försedda
med anordningar för pulvrets påfyllning upptill och uttömning i botten. Vid
lokstationerna hava anordnats pulvertorn för pulvrets förvaring och utlämning till
loken. För uppfordring till tornets pulverbehållare tömmes pulvret i en under
spåret belägen grop, från vilken detsamma medelst paternosterverk föres upp till
själva behållaren. När ett lok skall »pulvra», köres det in under tornet, varefter
pulvret genom en tjock slang eller bälg ledes ned i lokets, respektive tenderns
pulverbehållare.

Under torvpulverdriftens första tid förekommo täta driftstörningar.
Bland orsakerna till dessa kunna nämnas eld och explosioner i
torvpulverfabriken samt avbrott i pulvermatningen å loken, de senare föranledda
därav att främmande föremål inkommit i pulvret eller att detsamma var
för fuktigt. Störningsfrekvensen har emellertid efter hand betydligt
nedgått, och i stort sett kan man anse, att utnyttjandet av torven såsom
lokbränsle i form av torvpulver är en i bränsletekniskt avseende tämligen
tillfredsställande lösning. I motsats till eldning med stycketorv medgiver
användning av torvpulver utnyttjande av lokets fulla dragkraft. Arbetet
för lokeldaren är lindrigare än vid stenkolseldning.

Beslutet om anordnande av torvpulverdrift i större skala fattades vid
en tidpunkt, då priset på utländskt kolbränsle var exceptionellt högt. Det
fanns anledning antaga, att användningen av torvpulver skulle ställa sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>