- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
604

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torv som lokbränsle - Bränslekontroll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedläggande anförda skäl har Kungl. Maj:t under vart och ett av åren
1925—1929 anmodat järnvägsstyrelsen att ännu ett år framåt hålla
driften i gång.

Järnvägsstyrelsens under åren 1928 och 1929 ingivna framställningar om driftens
nedläggande blevo föremål för yttrande från olika verk och myndigheter. Sålunda
framhölls av
rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap bl. a., att den
nuvarande tillverkningen av
torvpulver efter sitt
bränslevärde motsvarade endast
ungefär 1/15 procent av landets
årliga bränslebehov, varför
torvpulvret ur synpunkten
av landets bränsleförsörjning
kunde bliva av betydelse
endast i den mån möjlighet
förefanns för produktionens
utökning. Vislandafabrikens
kapacitet kunde endast
obetydligt ökas, och endast ett
fåtal av landets mossar kunde
ifråga om storlek, torvens beskaffenhet och belägenheten sägas uppfylla de fordringar,
vilka måste ställas på en mosse, lämplig för anläggande av en torvpulverfabrik, som för
övrigt sannolikt icke skulle kunna uppföras på kortare tid än ett och ett halvt år.
Torvpulvret saknade därför egentlig betydelse såsom ett medel att vid kritiska
förhållanden underlätta bränsleförsörjningen. Härmed vore icke sagt, att landets
torvtillgångar skulle sakna betydelse i detta avseende. Det syntes emellertid då vara bättre
att inom industri och hushåll men även vid järnvägarna använda torven såsom
stycketorv, vilken vore enklare att framställa och ej krävde så omfattande extra
anordningar vid förbränningen som torvpulver.

Då icke heller i övriga uttalanden androgos några från statens
synpunkt mera vägande skäl för torvpulverdriftens bibehållande, framlade
Kungl. Maj:t i proposition till 1930 års riksdag förslag om nedläggande
av torvpulverfabriken samt försäljning av till densamma hörande mark,
byggnader och inventarier. Förslaget bifölls av riksdagen, som i
samband därmed anbefallde driftens utsträckande över året 1931 och
fullständiga avveckling under förra hälften av år 1932.

illustration placeholder
531. Lok litt. Cd med anordningar för torvpulvereldning.


BRÄNSLEKONTROLL



Utnyttjandet av bränsleenergien å ett ånglok är i hög grad beroende
på lokpersonalens åtgöranden. Föraren har sålunda att under
hänsynstagande till tidtabell, tågstorlek, banprofil och gällande
säkerhetsföreskrifter m. m. framföra tåget med minsta möjliga ångförbrukning, medan
det åligger eldaren sköta eldningen så, att minsta möjliga bränslemängd
förbrukas för ångalstringen. För att ett gott totalresultat skall ernås,
måste lokföraren och eldaren därför väl samarbeta. Att lokpersonalen
har stort inflytande på bränsleförbrukningen var tidigt känt, och i avsikt
att sporra densamma till sparsamhet med bränslet infördes redan år 1865

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free