Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 774 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Energiförbrukningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabell 2.
Tågslag	Tågvikt inkl. lokvikt	Strömförbrukning i kWt
		per tågkm	per 1 000 tonkm
I. Lok typ D på linjen Stockholm—Göteborg.
Snälltåg	607	12,35	20,35
Persontåg	607	15,20	25,05
»	423	11,52	27,25
Godståg	980	15,45	15,75
Lokaltåg	440	19,38	44,00
»	290	16,66	57,35
II. Lok typ Pb på linjen Kiruna—Riksgränsen.
Snälltåg	527	13,57	25,76
III. Lok typ Oab (gamla malmtåg sloken) på linjen Kiruna—Riksgränsen.
Malmtåg	1 542	22,45	14,56
»	1 533	21,72	14,18
Tomvagnståg	631	13,54	21,46
IV. Lok typ Oef (nya malmtåg sloken) på linjen Kiruna—Riksgränsen.
Malmtåg	1 984	25,19	12,71
»	1 990	27,40	13,86
Tomvagnståg	592	12,67	21,40
V. Lok typ Od på linjen Gällivare—Svartön.
Malmtåg	1 480	10,20	6,90
Tomvagnståg	470	12,70	27,03

Energiförbrukningen för tågen kan sålunda enligt vad av ovanstående
framgår lämpligen beräknas i wattimmar per tonkilometer, men bör man
därvid tydligen särskilja förbrukningen för lokomotiv och för vagnar
samt för vardera slaget av dessa fordon räkna med olika
förbrukningssiffror per tonkilometer.

Emellertid har det också varit av vikt att undersöka hur under driften
uppkommande energiförluster i lokomotiven fördela sig. För erhållande
av bästa möjliga totalverkningsgrad för lokomotiven är det nämligen av
största betydelse, att fördelningen av dessa energiförluster väl avvägas.

Resultatet av en sådan undersökning beträffande de för linjen
Stockholm—Göteborg levererade lokomotiven litt. D framgår av
nedanstående tabell 3.

Tabellen, som gäller för de senast levererade och beträffande förluster
därför bäst avvägda elektriska lokomotiven, visar, att det är av största
betydelse, att lokomotivens egenvikt göres så liten som möjligt. Trots
att så skett beträffande ifrågavarande lokomotiv, utgöra, som av tabellen
framgår, förlusterna på grund av lokomotivens egenvikt vid full tågvikt
och således under bästa förhållanden ej mindre än 10,6 respektive 10,5
procent för snälltåg respektive persontåg och 6,4 procent för godståg.
Emellertid uppgår medeltågvikten ej till mer än omkring 300 ton för
samtliga tåg, varför förlusterna på grund aV lokomotivens egenvikt
utgöra ej mindre än omkring 20 procent av den energiförbrukning, som
uppmätes vid lokomotivens strömavtagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>