Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Växternas näring - Om svamparna i allmänhet - Egentliga svampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS NÄRING 17
organ, av vilka dock ofta ett och detsamma utför mer än
en funktion. Byggnadsplanen blir i det stora hela
densamima som hos de högre växterna, fanerogamerna: roten
fäster plantan vid underlaget och upptager näring,
stammen är huvudsakligen ledande, men har även till uppgift
att över underlagets yta höja, att exponera
förökningsorganen * (liksom här även det assimilerande gröna
bladverket), och dessa senare naturligen att fortplanta växten.
De näringsupptagande, fästande och ledande organen kalla
vi med ett gemensamt namn växtens vegetativa del;
fortplantningsorganen och de delar, som stå i närmast
samband med dessa eller utbildats för att i något avseende
tjänstgöra vid fortplantningen, utgöra den fruktifikativa
delen. Övergångar mellan dessa finnas, så att man ej får
tänka sig dem skarpt begränsade från varandra.
Hos soamparna ** har den vegetativa delen fått ett
särskilt namn, mycelium, och är vanligen insänkt i det
substrat där svampen växer. Det bildas alltid av
eylinderlika, längre eller kortare trådformiga celler, hyferna. Det
varierar till sin byggnad högst betydligt. Hyferna kunna
vara enkla eller greniga, hava eller sakna tvärväggar, vara
ofärgade (hyalina) eller oftast brunt till svart färgade. Vi
urskilja tvenne huvudslag:
Det encelliga myceliet, som kan bestå av en
mycket kort hyf, men ofta bildas av en mycket rikt
förgrenad sådan (bild 4, m, som framställer det vanliga möglet),
som trots det, att den saknar tvärväggar och sålunda ej
äger den fasthet, som sådana måste medföra, genomväxer
stora sträckor av svampens underlag. Exempel på sådant
mycelium lämnar vårt vanliga mögel, som bildar de grå-
* Blommorna för vindens angrepp och insekternas besök,
varigenom befruktning åstadkommes; frukter och frön för spridning
genom vind, djur och andra agentier.
** Allestädes där detta ord hädanefter användes, menas de
egentliga svamparna.
2. — Verdandis småskrifter. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
