Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den omedvetna efterhärmningen - Människans hela fysik tager del i hennes intryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
DET SKÖNAS PROBLEM
fallet. Människans rörelseim pulser, när de icke få något
utåtvändt aflopp, reflektera sig nämligen i allmänhet desto
starkare inåt; de ackumuleras samt slå öfver till känslor
och tankar.
Människans hela
Om vi alltså med stöd af sådana
aukfysik tager del
toriteter som Home, Hogarth, Stewart,
i hennes intryck. Spencer, Baine, Vischer, Groos, Jouffroy,
Féré, Fouillé, Vernon Lee, Austruther
Thomson, Yriö Hirn och andra som uttalat sig i riktning
af denna hypotes, vilja erkänna att våra form-, linje-
och rörelsebegrepp, våra förnimmelser af djup, höjd,
afstånd, riktning o. s. v. äro skapelser ej blott af vårt öga
och vår hjärna utan därjämte af hemliga, automatiskt
efter härmande muskelrörelser i vår kropp, så måste vi också
inse hur fullständigt och innerligt engagerade vi
människor, rent fysiskt taget, äro i alla dylika förnimmelser.
Och intrycket häraf ökas ytterligare, om vi i likhet med
nyssnämnda forskare erkänna, hvad som är ett
längesedan ådagalagt förhållande, nämligen att människans olika
lust- och olustförnimmelser beledsagas af förändringar i
hennes blodcirkulation, andningsfunktioner, rörlighet,
känslighet o. s. v. Kort sagt: människans hela fysik lefver
ideligen med i fråga om hennes intryck från yttervärlden.
Lustförnimmelserna hafva en äggande invärkan på hela
organismen, hvilket förnimmes som en allmän tendens till
stegrad aktivitet och resulterar i en ökad lifskänsla hos
individen. Fransmannen Gratiolet karaktäriserade redan
på 60-talet denna lustkänslans genomgripande värkan
sålunda: »När vår lustkänsla väckes till följd af ett eller
annat intryck utifrån, sjunger hela vår organism en hymn
af tillfredsställelse och glädje. » Senare års forskningar,
icke minst den franske läkaren Férés noggranna
iakttagelser har till fullo bekräftat riktigheten af denna
poetiska karaktäristik. Hvad olustintrycken beträffar gäller
som allmän regel motsatsen. De nedsätta hela vår fysik
och därmed också vår allmänna lifskänsla. Man torde af
hvad här ofvan sagts kunna inse hvilken betydelsefull och
hitintills allt för litet beaktad roll våra synintryck, äfven
de alldagligaste och mäst oreflekterade måste spela i fråga
om vårt allmänna välbefinnande, vårt förråd af lifsglädje
och lifskraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
