Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra skönhetsbegrepp i fråga om könssaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
DET SKÖNAS PROBLEM
sådant öfverväldigande intryck af fulhet? Kommer icke
den nyss uppställda teorien här i en klämma, ur hvilken
den näppeligen skall kunna utgå segrande? Det hjälper
alldeles icke att utan vidare förklara kungen för
vansinnig, innan han i själfva värket var det, ty för visso finnes
det i kristenheten en stor mängd, ja, ett betydande
flertal normala människor, hvilka, under liknande
omständigheter som kung Ludvig, skulle i hufvudsak erfara samma
intryck som han. Jag sade med afsikt i kristenheten.
Jag sade det för att erinra om att det ju funnits tider, då
mänskligheten icke haft denna kung Ludvigs syn på
generationsakten, hvilken den först så småningom förvärfvat
sig. De orientaliska folkens historia bär ju ett otvetydigt
vittnesbörd härom. Ja, äfven i det gamla Grekland,
skönhetens hemort par préférence, där ju alla naturens krafter,
äfven de rent animala*, ansågos gudomliga, och där ännu
ingen skilsmässa mellan själ och kropp hade skett, var
åskådningen i fråga om könssaker en helt annan och
väsentligen motsatt vår tids. Den sinnliga åtbörden var
där icke sårande för blicken, ansågs icke ful utan skön,
endast den förmådde att till fullo framhäfva kroppens
skönhet och ådagalägga den mänskliga organismens
fullkomlighet. Lefde vi nutidsmänniskor ännu på ett dylikt
utvecklingsstadium, skulle säkerligen heller ingen
disharmoni synas för handen mellan skönhetsbegreppen i
innevarande fall och den af mig här framförda teorien. Denna
skulle utan vidare ha fått den mäst ampla bekräftelse.
Men tiderna hafva förändrats, och vi och våra
skönhetsbegrepp med dem. Hur har nu denna märkliga
omvandling i själfva värket åstadkommits. Svaret på den frågan
måste naturligtvis blifva af afgörande betydelse för
teoriens hållbarhet.
Taine, den kände franske konstforskaren och filosofen,
framhåller i sin beryktade afhandling om den grekiska
konsten, att i Grekland hänförelsen för den kroppsliga
fulländningen var den drifvande kraften i nationen, och
att den där slutligen drefs ända till last. Det gick så
långt, att religionen, såsom Taine säger, »gaf sin hälgd
åt alla skändligheterna af en ursinnig karnaval». Ett
allmänt förfall följde, och vi veta alla, hur det till sist
gick för det en gång så stolta Hellas. Men redan under
glansdagarnas sinnesrus hade varnande röster låtit höra
#
Djuriska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
