- Project Runeberg -  Skriftställning / 1. /
27

(1968) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uraktlåtenhet upphäver värdigheten. Par 9 i successionsordningen
säger: ”Skulle den olycka tima, att hela konungahuset, inom
vilket arvsrätt till riket räknas... genom uraktlåtande av vad
denna successionsordning uttryckligen föreskriver, förlorat
successionsrätt, vare tronen ledig till val, och utkore då Riksens
Ständer ett nytt konungahus.”

Enligt successionsordningens ord och tanke har Sverige icke
haft en Konung sedan Oscar II avled. Nu finns blott en
veckopress-monarki. En PR-monarki. Dystert surrar därför humlan i
detta mitt arbetsrum denna patriotiska försommardag. Humlan
påminner mig om statsrådet von Essen. Ty när friherre Otto
Mörner kom hem från Napoleons Paris och meddelade att han
erbjudit Sveriges krona åt prinsen av Ponte-Corvo, utbrast von
Essen:

”Pojke! Ni borde sättas, där varken sol eller måne kan skina
på er.”

I nittiosju år var dynastin alltså — ur monarkisk och
legitimistisk synpunkt — successionsberättigad.

AB 22-5-66

De illojala



Varje gång jag skriver om polisen, då ändrar de anonyma breven
karaktär. De normala skällebreven (”Vet hut! djävla pack! man
borde slita öronen av er.”) och de stackars grafomanernas
sammanhangslösa obsceniteter blandas då upp med på
ämbetsmannasvenska och rapportsvenska avfattade anonyma skrivelser.

”Vill med dessa rader endast meddela Eder att om detta
upprepas, kommer polisen att gå hårt fram och Ni själv kommer
omedelbart att anhållas och ställas inför domstol och dömas till
långvarigt fängelsestraff.” Även om dessa brevskrivare ofta tror
att det finns juridisk möjlighet att utvisa svenska medborgare ur
riket: ”Ni är en skam för Sverige och borde utvisas”, så är
det säkert en äkta upprördhet som talar. Man menar antagligen
att varje påpekande av polisövergrepp är djupt illojalt mot
samhället då ett sådan påpekande — även om det är riktigt — blott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:18:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skrifts/1/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free