Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taget det han haver, som det stod i den äldre
bibelöversättningen.) Men på vandringen mot tillvarons slakthus tillhör svenskar
och vietnameser inte samma fårskock. Svenskarna är
vietnamesernas fähundar.
Varje dödad motståndsmän i Vietnam bidrar att hålla
produktionen uppe. Våra lönekuvert vore tunnare om inte vårt
näringsliv stimulerades av materialförstörelsen i Vietnam.
Jag såg på min katt i morse. Han hade fångat en stor råtta.
Han gnagde med sina vita spetsiga tänder långt uppe i dess
bröstkorg. Nu spinner han vid mina fötter, stryker kelet mot benen.
Jag tycker om min katt.
Ibland får fähundarna ben att gnaga på. Fårben. Det kom en
båtlast amerikanska turister till Stockholm. Ungdomar hälsade
dem välkomna men bad dem tänka på Vietnam. Upprördheten
blev allmän. Det var ohövligt. Det var osolidariskt. Ty
busschaufförernas inkomst skulle bli lägre om amerikanska turister tog
anstöt. Som sagt, fähunden är de små dygdernas och den borgerliga
anständighetens symbol. (Att fähunden blir löpsk ibland skiljer
honom ju inte från Medelsvensson.)
När Iveroth ängslades, då ängslades han i onödan. Det vore
lika otroligt att vi skulle visa oss solidariska med våra förtrampade
medmänniskor på andra sidan jordklotet som att fårhunden
skulle försvara fåren mot herden-slaktaren. Iveroth kan vara lugn.
Vi är en nation av fähundar, vi som alla européer. Så länge vi
får våra slamsor från slakten kommer vi att skydda slaktarens
rätt.
Min enda tröst är att vietnameserna inte är får utan
människor; att de därför inte litar på fähundar.
AB 10-7-66
Vem tänker våra ord?
Jag ser händerna mina; de vilar på bordet, blondhåriga. Så lyfter
de och fingertopparna börjar slå mot tangenterna och orden växer
fram på papperet. Händerna är mina, vems är orden?
Språket tänker åt oss och jag måste noga vakta mina bisatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
