Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kåren stabilt konservativ. Den släpade efter i
samhällsutvecklingen. Det fanns individuella undantag. Men som grupp var de
svenska akademikerna en säker borgerlig — för att inte säga
småborgerlig — skiktning. Mera kända för lysande
samhällsvetenskapliga insatser var de ju heller inte. Det fanns enstaka undantag,
men de var inte många. I synnerhet när det gäller
samhällsvetenskaper har genomsnittsnivån på svenska professorer aldrig ansetts
särskilt hög. Det har varit en provinsiell akademikerkår.
När det gäller den internationella bedömningen av svenska
professorers vetenskapliga anseende är kontrollen rätt lätt att utföra.
Jag tror att det vore fascinerande om några av de yngre och
mindre reverenta samhällsvetarna undersökte frågan. Man kunde
utgå från ett par punkter:
a) Vilka har kallats att föreläsa utomlands? Och vem har betalt
resorna? Om den inbjudande läroanstalten eller
sammanslutningen har högt vetenskapligt anseende och om samtidigt den
inbjudande är beredd att betala för den inbjudnes resa; endast då kan
man dra slutsatsen att den inbjudne ansetts ha värde. Om
Svenska Institutet eller något motsvarande utländskt institut stått för
kostnaderna ligger frågan inte inom vetenskapen utan inom
diplomatien. Jag har alltid ansett det ett tecken på de svenska
akademikernas låga vetenskapliga status att svenska professorer begär
resebidrag från svensk sida — icke för att forska eller studera,
vilket är rimligt och självklart — utan för att framlägga sina
åsikter.
b) Hur ofta är de citerade? Av vilka? I vilka sammanhang?
En undersökning enligt dessa linjer på Uppsala Universitets
samhällsvetenskapliga lärare skulle — det är jag övertygad om — ge
upplysande resultat.
Det konservativa draget inom den akademiska gruppen har inte
bara varit en vetenskaplig medelmåttighet och en politisk
småborgerlighet, det har också haft ett socialt skäl och fyllt en social
funktion. Akademikerna kom förut nästan enbart från
borgerligheten. Klassgränsen var hårt uppdragen. Den vita mössan var en
uniform för överklassen. Bildningsmonopolet var en realitet.
Sakta håller detta på att förändras. Sakta bryts överklassens
bild-ningsmonopol. Men det har inte brutits som följd av en allmän
social omvandling — denna sociala omvandling har icke ägt rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
