Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klasskamp i ordets mest påtagliga och brutala form. Jag återvänder
gärna med citat och siffror. Demokratin har icke segrat varje gång
en kung har gjort sig enväldig. Det är skillnad på 1772 och 1789.
Men genom att anlägga ett formellt synsätt gör man historien till
en gröt.
Låt mig ta ett annat exempel. Är det gott eller ont att bekämpa
parlament? Denna abstrakta fråga är omöjlig att besvara.
Däremot är det möjligt att diskutera varför Henrik VII i England
bekämpade parlamentet. Det är möjligt att visa vilka som stödde
— och utgjorde — detta parlament (feodaladeln), att påpeka
vilka som stödde Henrik VII. Därmed visa hur detta Tudorska
envälde skiftade karaktär vid femtonhundratalets början och slut.
En formell historiesyn blir falsk. (1772—1789 är två olika
omvälvningar.)
Alf Ross är en ”erkänd auktoritet”. Gott. Erkänd av vilka?
Ross — liksom Tingsten — är också han klassbunden. Gränsen
går mellan en formell — borgerlig — och en reell — socialistisk
tolkning av begreppet demokrati. En borgerlig demokrati ger icke
kontorist Andersson, metallarbetare Pettersson eller assistent
Lundström makt över sina egna liv, makt över ägandet. En
socialistisk demokrati tar ifrån Wallenberg makten över ägandet,
krossar hans frihet att begagna sin makt över andra. De två
tolkningarna är oförenliga. Motsättningen dem emellan kan icke
lösas i någon kompromiss. Den är absolut.
I ett borgerligt klassamhälle kan ingen skola lära ut detta. Den
kan så först i en socialistisk stat. Och ”objektiv” kan
historieskrivningen bli blott därefter när även den socialistiska staten redan
blivit historia och klasskampen mellan arbetsköpare och lönearbetare
leder till att de båda upphävts i ett klasslöst samhälle där ingen
skillnad finns mellan de styrande och de styrda. Dit är vägen lång.
AB 1-10-67
Stråmännen
De församlas där känt folk syns. Deras ansikten är bilder dagligen
reproducerade i tidningstryck. Deras uttalanden ekar i radio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
