Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sker i världen; av överflöd skapar kapitalismen nöd och ur nöd
skapar den profit.
Denna tingens ordning är nyttig för vissa människor och skadlig
för många människor. Om man vill ersätta den med en mänsklig
ordning, en som är nyttig för många människor; då måste man
inse att de få människor för vilka tingens nuvarande ordning är
nyttig kommer att bli djupt besvikna i sin strävan efter vår kärlek.
Frivilligt ger de aldrig avkall på sin makt och sitt herradöme.
Men i det längsta kommer de att kalla den humanitet och
människokärlek. Sedan tar de fram sin napalm.
AB 26-11-67
Borgerligt själsliv
Ledarartikeln i Industriell Teknik nr 21 år 1967 bör granskas.
Den är lärorik:
”Ett ökat erkännande av det kreativa elementet i vår
humanistiska kultur kan endast ha gynnsamma återverkningar på det
kreativa elementet i vår teknik. I själva verket råder en stark
växelverkan eller interdependens mellan utvecklingstrenderna
inom alla mänskliga områden ..
Alla dessa onödiga ord som ”kreativa” och ”interdependens”
och ”utvecklingstrend” har en uppgift i skribentens språk. De
ger den skäligen enkla tanken ett sken av ”vetenskap”. Men det
dåliga språket har också en bestämd politisk funktion. Det
kommer att visas i senare exempel.
”Representanter för teknik och naturvetenskap förstår och
uppskattar i dag filosofi och litteratur i långt högre grad än för
en mansålder sedan ..
Påståendet verkar intressant, är dock totalt meningslöst. Vilka
var dessa representanter för ”teknik och naturvetenskap” för en
mansålder sedan? Einstein? Ford? Vad lästes? Vad läses? Det är
bara ord som staplats på varandra. En fras som inleder ett
resonemang som för fram till följande mening:
”Trots att vi tycker oss veta så mycket om materian och
atomen är dess innersta väsen lika diffust och obekant för oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
