Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föra processen i Prag eller Moskva. Men aldrig i livet min advokat och
bleve han justitieminister vore det säkrast för oss alla att lämna landet på en
stund.
Och även om de regeringar vi haft det senaste halvseklet i grund fört
samma ekonomiska politik och därmed styrt oss ut i detta träsk så är vi inte
en rysk lydstat och vi har inte varit ockuperade och dessa regeringar har
inte varit så anpassliga att vi förlorat vår nationella självständighet. Och det
är viktigt.
Under Andra världskriget skällde vi regeringen för anpasslighet. Den var
anpasslig. Men den blev inte kollaboratör. Kanske hann den inte. Kanske
var dess motståndsmöjlighet mot de tyska påtryckningarna också ett
resultat av vår kritik. Hade vi stött den hade det nog gått oss alla illa. Men det
fanns direkta anpasslingar. Allan Vougt var en sådan. Han levde ända till
1953. Han var en av socialdemokratins experter på utrikesfrågor och han
j var ledamot av utrikesutskottet under hela kriget. Han trodde på Hitlers
seger och sökte anpassa Sverige efter det. Det sägs om honom att han inte
tyckte om nationalsocialister och hade ett demokratiskt sinnelag. Det hade
nog La val också och inte heller La val tyckte om nationalsocialister. Men
hade Vougt kommit i maktens centrum (om Per Albin avlidit och Allan
Vougt gjorts till statsminister 1941) när Hitler tycktes segra då hade Sverige
gått samma öde till mötes som Vichy-Frankrike. Det var viktigt att
bekämpa Vougt och se till att socialdemokraterna inte av partilojalitet släppte in
den anpasslingen i regeringen.
Socialdemokraterna tyckte inte om vår kritik mot Vougt. Per Albin
avskydde den. För att ge anpasslingen Vougt upprättelse gjorde Per Albin
honom till försvarsminister 1945. Men det var i augusti och då var faran
över för den gången. Som försvarsminister var han nog duktig och just då
fanns ingen att anpassa sig till.
Situationen är inte så mycket annorlunda nu. Vi sitter i den ekonomiska
krisens träsk och politikerna har styrt oss hit där vi nu sitter med den kalla
smeten upp över skinkorna. Men det är ett eget träsk i alla fall. Det är inte
ett ryskt eller tyskt träsk.
Och om vi inte med valsedel och valprocedur kan säkra oss ett annat
ekonomiskt system och se till att människans utsugning av människan
upphör och krisernas och krigens och statens tid är förbi bortom klassernas
kamp så kan vi i alla fall påverka vårt nationella öde. Alla politiker är inte
anpassliga och alla politiker är inte beredda att gå den väg som förordas i
Mullers ökända PM om hur ockupation av Sverige skall underlättas.
Problemet när det gäller att rösta i årets val är att det nu - liksom på
trettiotalet och fyrtiotalet - finns anpasslingar inom alla partier. Det kan fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
